– Ju snabbare vi kan ställa om till ett nettonollsamhälle desto högre efterfrågan på metaller, konstaterar Katarina Nilsson, projektledare för studien.
Idag är det långa ledtider när det gäller att kunna utveckla nya fyndigheter.
– Det innebär att vi ganska snabbt kan komma att få en global brist på metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.
Han betonar vikten av att det satsas på utökad gruvdrift i Europa.
– I Europa måste vi i högre grad än vad som är fallet idag producera de metaller som behövs så att metallerna inte blir ”den nya oljan”, säger han.
För Europa förväntas efterfrågan av metaller växa ännu snabbare än på global basis.
– Anledningen till detta är att Europa har högt ställda klimatambitioner och därmed snabbare förväntas bygga ut de teknologier som kommer kräva metaller, berättar Karl Murray från Material Economics som skrivit rapporten.
För Sverige innebär detta enligt rapporten en möjlighet att inte bara bidra med metaller ur svenska gruvor, utan att dessutom bidra med metaller som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i omvärlden.
– Den svenska gruvnäringen har ett lägre klimatavtryck än resten av världen och Sverige skapar med sin export av metaller en betydande klimatnytta på cirka 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, säger Karl.
För att möta detta växande behov av metaller lyfts ofta återanvändning och andra cirkulära metoder fram som lösningar. Men detta är långt ifrån tillräckligt för att mätta efterfrågan.
– Förbättrad återvinning kan som mest minska efterfrågan på primärmetaller med cirka 15–26 procent fram till 2050, berättar Karl Murray.
Maria Åstrand, Vice President Cathode Materials vid Northvolt, ser också att återvinning inte kommer att räcka till för de klara deras behov i batteritillverkningen.
– Vi har en stor ambitiös plan hur vi ska försörja oss med råmaterial så lokalt som möjligt och det är en nödvändighet om vi ska kunna bygga vårt batteri så grönt som möjligt. För oss gör det stor skillnad att kunna ha lokala försörjningskedjor och få ner logistikdelen i koldioxidavtrycket, säger hon.