Grafiken beskriver hur pengarna flöder och slutligen hamnar på Pamyks konton. Men många affärer görs upp kontant, tror Skatteverket. Därför är det svårt att få grepp om alla intäkter.
Norran har granskat husaffärer i framför allt Boliden och Burträsk. Vi har visat att fastigheter köps och säljs efter kort ägande och till mycket varierande priser. Bland köparna finns i huvudsak personer med utländska namn och några företag. Enligt experter Norran pratat med skulle upplägget kunna röra sig om penningtvätt eller annan brottslighet.
Granskningen visade även att kvinnan som pekas ut som spindeln i nätverket – här kallad Pamyk – har skatteskulder på närmare 5,5 miljoner kronor hos Kronofogden. Detta efter skönstaxering.
Norran begär ut besluten kring taxeringen och det visar sig att Skatteverket har gjort en omfattande revision av både Pamyks privatekonomi samt av ett numera konkursat företag där hon varit styrelseledamot och ensam aktieägare. Hon betraktas därmed som företagsledare.
Hennes privata ekonomi och företagets ekonomi blandas minst sagt i en salig röra, och revisionen ger ytterligare pusselbitar till vad som har pågått kring husaffärerna och i Pamyks övriga affärer.
Syftet med revisionen är att ta reda på vilka inkomster Pamyk egentligen har haft i form av lön och intäkter från företagets olika verksamheter. Skatteverket misstänker att hon tjänar betydligt mer än vad som framgår av deklarationerna. Exempelvis uppger hon i sin privata deklaration att hon hade en inkomst av tjänst under 2017 på endast 474 kronor. Skatteverket anser att 4,57 miljoner kronor är närmare sanningen. Enligt deras beräkningar har hon även tjänat drygt 1,5 miljoner kronor i näringsverksamheten i sitt företag samma år.
Pengarna kommer enligt Skatteverkets utredning från flera olika affärsverksamheter. Det handlar om fastighetsaffärer, fastighetsförvaltning, hyror, två skönhetssalonger och kioskverksamhet.
Ansenliga summor som tjänats in via företaget har inte bokförts och redovisats till Skatteverket. Det gäller både oredovisade intäkter, moms, arbetsgivaravgifter och löner.
För att försöka ta reda på vilka pengar det egentligen rör sig om begär Skatteverket bland annat in utdrag från bankkonton som står i Pamyks namn, i huvudsak från Swedbank. På nio av kontona hon hade 2015–2017 omsattes totalt 45 miljoner kronor. Skatteverket räknar dock bort hennes egna överföringar mellan kontona och hamnar då på nästan 25 miljoner kronor. Därefter har de räknat bort poster utan tydlig koppling till näringsverksamhet. Då återstår 14 miljoner kronor – som Skatteverket bedömer till största delen tillhör företaget.
Skatteverket hittar 42 internationella inbetalningar på Pamyks privatkonton och till företagets konto på sammanlagt 16,4 miljoner kronor. Pengarna skickas framför allt från ett bulgariskt företag. Bakom det står en bulgarisk man, Andrey, som Norran tidigare berättat om och som numera tycks bo i Ukraina. Han har frekvent köpt fastigheter av Pamyk, ibland samma dag eller några dagar efter att hon köpt dem.
Norran mejlade till en adress med Andreys namn och fick även svar där han meddelade att han inte ville dra på sig skulder i samband med fastighetsinvesteringar.
Norran kan också konstatera att Andrey inte verkar vara en typisk investerare. Med tanke på summorna som förs över till Pamyk borde hans företag vara välmående. Men i anställningsbeviset som skickas in till Skatteverket i samband med att han flyttar till Sverige står det att han ska jobba för Pamyks företag. Det handlar om vaktmästarliknande sysslor, som att tömma sopkärl och lokalvård. Norran har tidigare kontaktat honom via en mejladress som angivits. I svaret berättade han att investeringarna inte blev som han tänkt och att han inte ville få orealistiska skulder i Sverige. Därför stängde han verksamheten här. Enligt Skatteverket flyttade han till Ukraina i maj i år. Norran noterar att hans namnteckning har förändrats ordentligt under tiden i Sverige. På samtliga papper kring fastighetsköp och när han flyttar till Sverige ser den ut på ett sätt. På utflyttningsanmälan har den plötsligt helt ändrat karaktär.
Norran har tidigare berättat om de omfattande fastighetsköpen som genomförts i Boliden men även i Burträsk av nätverket kring Pamyk.
I Pamyks svar till Skatteverket hävdar hon att hon inte alls sysslar med fastighetshandel eller uthyrning, utan enbart har sålt några fastigheter till vänner och bekanta. Någon vinst på affärerna har hon inte gjort. Myndigheten tror inte på det. De tror inte heller på att pengarna som kommer in på kontona egentligen är lån från vänner utomlands, som Pamyk hävdar, eftersom de kommer från Andreys företag.
Det finns dessutom noteringar i överföringarna om att pengarna ska gå till fastighetsköp och även skötsel – eller ordagrant ”marketing services repair homes”.
Sättet pengarna till husköp bokförs på i företaget förvånar också Skatteverket. De bokförs som ett förskott från husköparna. Det innebär att företaget har en skuld till kunderna. Det är inte alla insatta pengar som går åt till att köpa hus, men istället för att återbetala kunden sätts pengarna in på Pamyks konto. Enligt Skatteverket tyder det på att hon får betalt för något mer.
Skatteverket drar även slutsatsen att Pamyk och hennes företag sysslat med uthyrning av bostäder. Varför skulle hon annars ha ägt ett 20-tal fastigheter, taxerade som hyreshus och lokaler 2015–2017? Men det är skralt med redovisning av hyresintäkter. Norran har berättat om en av Pamyks tidigare hyresgäster som betalat hyra till henne via insättningar på olika konton och swish. Skatteverkets granskning visar också att hyror betalats på detta sätt.
Återigen hävdar Pamyk att pengarna som kommer in på kontona är lån till vänner och bekanta, som sedan betalar tillbaka dem. Men det tror inte Skatteverket på. Inbetalningar har regelbundet kommit in på kontona i slutet av månaden och det är samma personer som har gjort inbetalningarna. Dessutom kan de se att hon betalat räkningar till företag som har anknytning till bostäder, såsom bostadsuthyrare, leverantörer av el och internet under de aktuella åren. I ett fall har Pamyk uppgivit att hon har en inneboende som hjälper till med mat och hyra – därav inbetalningar på hennes konton, men personen har varit folkbokförd på en annan adress hela tiden.
Myndigheten har även hittat 68 märkliga insättningar av drygt 430 000 kronor till Pamyks privatkonton, via insättningsautomater. Pamyk hävdar att det är pengar från kiosk- och salongsverksamheten. Hon hade mycket kontanter i sin spelbutik, påpekar hon. Eftersom Svenska spel oftast drog pengar redan nästa dag kunde hon inte använda en vanlig servicebox. Det tog för lång tid, hävdar hon. Lösningen på det var att dela kontanterna mellan släkt och vänner, som betalade in pengarna till hennes privatkonton. Pengarna skulle sedan föras över till företagskontot.
Men Skatteverket anser att det handlar om förtjänst från företaget som sätts in. Myndigheten tycker även att hanteringen är helt orimlig med tanke på det arbete, den tid och den kontroll det krävs för att hantera mängden kontanter på detta sätt, jämfört med vanliga serviceboxar.
Enligt den här uppdateringen på Facebook erbjöds spabehandlingar på salongen i Luleå.
Skatteverket misstänker att Pamyk inte har redovisat en hel del intäkter som kommit in via salongsverksamheten. På salongerna ska det ha funnits frisör, massage, kosmetisk tatuering och även en spådam. När Skatteverket gjorde kontrollköp på en salong fick de inte betala med kort, inga köp registrerades i kassaregistret och de fick inte kvitto. Via Facebook-research, uppgifter från en bokningstjänst och kvalificerad uppskattning tror Skatteverket att salongerna dragit in 1,8 miljoner kronor mer än som uppgivits under den reviderade perioden. Av dem bedömer de att Pamyk fått nära hälften.
Det finns många inlägg om ögonfransar och naglar på Facebooksidan där salongen i Luleå marknadsförs. Kunder uppmanas boka tid. Verksamheten flyttade senare till Boliden.
De kommer dessutom fram till att det finns oredovisade löner och arbetsavgifter. Det skulle alltså kunna handla om svartarbete. Uppgifter från en bokningstjänst och Facebook visar att 19 personer varit tillgängliga för arbete i salongen, men enligt företagets rapportering är det bara fyra som arbetar där. Vid en kontroll av personalliggaren i en salong konstaterar Skatteverket att ingen av de inskrivna fått någon lön från företaget, enligt bokföringen, trots att det var tydligt att de varit tillgängliga för jobb under flera månader.
Personerna som jobbade i salongen tillhörde även de som satte in pengar på Pamyks privata konto. Därför tror Skatteverket att pengarna är intäkter från salongerna. Pamyk hävdar bland annat att swish-inbetalningar som kommit in på konton är återbetalningar av lån från henne, men beloppen stämmer konstigt nog med priserna i hennes salong. Sammanfattningsvis tror Skatteverket alltså att företaget inte redovisat alla intäkter. Pengarna har gått till Pamyk och att betala personal.
Via salongen erbjöds det även föreläsning om hur man kan bli rik på magiskt sätt, spådomar med pendel och i tarotkort.
När Skatteverket summerar hur mycket skatt Pamyk som privatperson egentligen ska betala för åren 2015–2017 hamnar summan på drygt 5,5 miljoner kronor. Summan baseras på lön, oredovisade intäkter i näringsverksamhet samt moms.
Företaget skönstaxeras för oredovisad moms och arbetsgivaravgifter. Det gör nämligen ett minusresultat efter avdrag. Totalt rör det sig om 3,4 miljoner kronor. Då räknas även skattetilläggen på cirka 450 000 kronor in – en avgift för att man lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket.
Pia Bergman är expert på ekonomisk brottslighet.
Norran kontaktar Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet vid Skatteverket, för att få reda på vad som händer när myndigheten hittat den här typen av bokföringsbrister.
Hon berättar att Skatteverket då lämnar en anmälan till Ekobrottsmyndigheten om misstänkt bokföringsbrott. De är skyldiga att göra en brottsanmälan. En åklagare tar sedan beslut om det blir åtal.
Kan man som misstänkt påverka utgången genom att betala av skulden direkt?
”Om man sedan betalar direkt eller aldrig påverkar inte detta. Skatteverket bedömer de faktiska omständigheterna, det vill säga har rätt lön och rätt intäkter bokförts och redovisats? Åklagaren bedömer sedan om det skett genom oaktsamhet eller med uppsåt och det påverkar åklagarens grund för åtal”, skriver hon i ett mejl.
Vad kan straffet bli ifall man fälls i ett fall där man har oredovisade intäkter i näringsverksamhet, arbetsgivaravgifter och moms på flera miljoner kronor?
”Man kan bli dömd till allt från strafföreläggande till böter och upp till sex års fängelse. Om det rör flera miljoner räknas det som grovt och min erfarenhet är att en miljon i undandragna skatter och avgifter ger cirka ett års fängelse. Två till fyra miljoner kan ge uppåt två års fängelse, men det beror förstås helt på det enskilda fallet och hur raffinerande och utstuderade de varit”, skriver hon.
Norran har tidigare berättat att det pågår en förundersökning om näringspenningtvätt som bland annat rör fastighetsaffärer i Boliden. Vi har utan framgång sökt Pamyk för en kommentar via telefon, sociala medier och brev.