"Det här har varit ett konfliktfritt projekt helt utan överklagningar", konstaterar Matthias Rapp.
Norran Affärsliv träffar Matthias Rapp i Bolidens Folkets Hus där han har en dialog med de sex markägarna i Fjällboheden som ska arrendera ut mark till vindkraftverken. I somras träffade han Mausjaure sameby och senare den här dagen ska Matthias också möta närboende.
– Det här har varit ett konfliktfritt projekt helt utan överklagningar, konstaterar Matthias Rapp.
Matthias Rapp (till höger) i samspråk med markägarna Jörgen Öman, Kåge, Tomas Berglund, Luleå och Christer Nilsson, Boliden.
Han är ett tungt namn i vindkraftsammanhang. Matthias resa i den här branschen började för 20 år sedan när han bodde i England och startade ett projektbolag som fokuserade på vindkraft.
– Vi låg då tillsammans med vår svenske partner bland annat bakom vindparken på Bondön utanför Piteå med 14 vindkraftverk.
2003 flyttade han tillbaka till Sverige och var en av grundarna till branschorganisationen Svensk Vindenergi som idag har cirka 130 medlemmar.
– Jag var vd för den föreningen fram till 2010. Sedan dess har jag arbetar med egna projekt, berättar Matthias.
Han är också sedan 2010 ordförande för Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum vid Chalmers i Göteborg.
– Vi stöttar forskning som ska leda till en ökad livslängd hos vindkraftverken med hjälp av bättre lastprediktering, optimal drift samt förebyggande underhåll och kostnadseffektiv elsystemintegration, berättar han.
För tre år sedan blev han kontaktad av det schweiziska energibolaget Fu-Gen som ville komma in på den svenska marknaden och han är sedan ett år tillbaka dess ordförande.
– 2017 köpte vi befintliga vindkraftverk i Kalix och i Haparanda från det konkursade bolaget Kalix Vind. På Seskarö står fem verk och i Axelsvik finns två av tre stycken kvar sedan det äldsta monterades ned i våras.
Och nu är det Fjällboheden som gäller där förtaget ska investera drygt 600 miljoner kronor. Det har funnits flera ägare till detta projekt som inleddes redan för tio år sedan. Först ut var företaget Kraftö Vind och sedan tog Gothia Vind över projektet. När de gick i konkurs 2016 tog det franska energibolaget Engie över och det är av dem som projektet i somras köptes av Fu-Gen och den brittiska fondförvaltaren Abraxas Capital Management och som tillsammans nu genomför affären.
Matthias Rapp konstaterar att bland de tyngsta vindkraftsinvesteringarna i Europa nu görs i Sverige och Finland.
Matthias Rapp konstaterar att bland de tyngsta vindkraftsinvesteringarna i Europa nu görs i Sverige och Finland.
– Men det finns problem när det gäller leveranser av el från norra till södra Sverige. Kapaciteten på stamnätsledningarna räcker nämligen inte till så vi får hoppas att behovet av el kommer att öka i norra Sverige till fabriker som Northvolts, till nya datahallar och inte minst till det el-baserade stålverket i Luleå.
Den sammanlagda kapaciteten för Fjällboheden Vindpark blir 42 MW med en produktion på drygt 160 GWh per år. Anläggningen byggs under ledning av det svenska företaget Cameus.
– Jag ser fram emot samarbetet med Fu-Gen och Abraxas. Detta är det femte vindkraftsprojektet som Cameus genomför i Norden och vi ser en fortsatt stor efterfrågan på marknaden, säger Rikard Carlström, vd för Cameus.
Nu påbörjas arbetet med nätanslutningen. Vägar och fundament kommer att byggas under sommaren 2020. Vindparken beräknas börja producera el sommaren 2021.
Turbinerna levereras av det danska företaget Vestas.
– De har nu lanserat en hel ny teknik när det gäller avisning, berättar Matthias Rapp.
Danska Stenger Ibsen Construction bygger fundament, vägar och elnät medan Vattenfall står för elanslutningen.