Besök hos elever i nian. På schemat stod slöjd. Från vänster: Karim Umarov, Jenny Eriksson, Kevin Karlsson, Ahmed Safrini, Isabell Vidmark, Carolina Stenmark.
Vi har stämt möte på skolan. Jenny är punktlig, låser upp dörren till ett konferensrum och vi sätter oss ner. Skolan är helrenoverad för ett par år sedan och inredningen fräsch. Det känns nytt och trendigt.
Jenny Eriksson tog lärarexamen 1998, har behörighet i matte- och no-ämnen och har varit rektor på Bolidenskolan i sju år. Hon har inga planer på att lämna uppdraget. Tvärtom. Hon stortrivs och säger att hon gillar utmaningar, trivs med förändringar och att det skett mycket på skolan sedan hon fick uppdraget som rektor 2015. Men det händer också att hon rycker in som lärare.
– Då väljer jag helst de ämnen jag har behörighet i. I dag har jag vickat som mattelärare, säger hon och fortsätter:
– Jag kan täcka upp om någon lärare är borta och så är det viktigt för mig att träffa eleverna i en annan roll. När jag träffar elever enskilt, så handlar det ofta om något jobbigt. Därför känns det extra viktigt att möta dem i andra situationer.
På Bolidenskolan finns i dag 320 elever i olika åldrar där 32 olika modersmål är representerade. Jenny Eriksson ser det som en förmån, men det innebär också bland annat språkliga och kulturella utmaningar.
– Jag satt med på en lektion om demokrati och fick höra berättelser av elever som inte upplevt demokrati, vissa kommer från diktaturer. Det gör att vi ser olika perspektiv och det är berikande för alla elever.
För henne och medarbetarna handlar det om att göra skoldagen så bra som möjligt för eleverna.
– Det kan exempelvis handla om en elev som behöver en macka. Då löser vi det, kanske inte världens bästa macka, men … Vi lånar också ut allt, exempelvis skidor, skridskor och idrottskläder, säger hon och fortsätter:
– Bolidenskolan är en jättebra skola, men om man enbart tittar på meritvärdet kanske det inte verkar så, säger hon och himlar med ögonen.
Vid senaste mätningen låg Bolidenskolans meritvärde strax under 200. Maximalt meritvärde för grundskolor ligger på över 300.
– Men om vi tittar på hur många elever här på skolan som de senaste två, tre åren nått sina mål så gör vi bra resultat, förklarar hon och fortsätter:
– Våra lärare gör ett jättebra jobb och det vore synd om de skulle känna sig dåliga på grund av meritvärdet, för så är det inte, säger hon med skärpa.
På högstadiet är alla lärare utom en behörig.
– Det gäller att skapa ännu bättre arbetsmiljö för alla lärare så de stannar här och där känner jag försiktig optimism.
Vi talar länge om resultat och meritvärde. Vad som bör mätas och hur.
Hon har nära till skratt, är tydlig och säger att hon är ett kontrollfreak. Just nu jobbar hon lite drygt 40 timmar i veckan, men i perioder har hon tjänstgjort över 50 timmar.
– Jag gör ofta fel och är inte rädd för att backa, men det gäller att se till så skadan inte blir så stor, säger hon och skrattar gott.
Hon brinner för att ge medarbetarna verktyg så att de kan coacha varje elev till bättre resultat och hon har tagit beslut för att underlätta. Skapa mer rättvisa.
– Vi har till exempel inga skolresor. Vissa elever kan, av olika anledningar, inte åka och vi bestämde att stryka det.
I sju år har hon varit rektor på Bolidenskolan. Hon har inga planer på att sluta. ”Det här är en jättebra skola”.
Klasserna på Bolidenskolan är renodlade årskurser. I samråd med medarbetarna har hon tagit beslut om att det ska vara två lärare i klassrummen under lektionerna. Dels för elever som behöver extra stöd, dels för de som kommit längre i sina studier. Jenny säger att det underlättar eftersom det är stor kunskapsspridning i klasserna.
Hennes resa har hittills innehållit lärarutbildning i Umeå, lärarjobb i Stockholm och i Skellefteå. 2014 sökte, och fick hon, uppdraget som rektor i Jörn. Ett år senare blev hon skolledare i Boliden.
Innan dess har hon jobbat i tio år på Skolvarvet i Skellefteå. En verksamhet för högstadieelever med behov av stöd i undervisningen. Något hon brann för.
Hon bor i Skellefteå och pendlar till jobbet. För även om hon tycker det är viktigt att ”känna av” samhället tror hon det underlättar med viss distans.
– Det är en fördel att inte bo på orten, då kan jag ta ett kliv ifrån.
Hur ser framtiden ut?
– Jag vet inte, jag kanske är kvar här. Det här är en bra skola, en jättebra skola.