Den miljömedvetne ser därför till att inte spola rent vatten i onödan. Tvätt, disk, dusch, det finns många tillfällen när man kan välja att spola mycket eller lite.
Kanske tänker den slösaktige att det bara är vanligt vatten. Billigt och en oändlig resurs.
Men problemet är alltså att det rena blandas med det smutsiga, och på många av Skellefteå kommuns reningsverk tas ingen hänsyn till om inkommande avloppsvatten är lite eller mycket förorenat.
Tillsatsen sker nämligen automatiskt.
Så funkar det
Skellefteå kommun har 14 avloppsreningsverk och de tar tillsammans årligen emot 7 369 682 kubikmeter avloppsvatten varje år.
Alltså drygt sju miljarder liter.
Av detta blir drygt 99 procent så pass rent vatten att det går spola ut i närmaste å eller älv. Resten är själva bajset, som med hjälp av kemikalier blir så fast att det går separera. Slam kallas det. Det mesta skickas till Tuvan och blir biogas. Resten går till företag som gör jord, och kan användas som utfyllnadsjord. Det används aldrig för odling av mat.
529 ton kemikalier
Men för reningen krävas alltså kemikalier: Decilitern som Monica Widenroth tillsätter är polyaluminiumklorid. Det behövs också cirka två gram polyakrylamid per kubikmeter.
Reningsverken använder 529 ton kemikalier per år och det mesta bryts ner i processen. Men smärre mängder blir kvar och både följer med vattnet ut till havs samt följer med i slammet ut i naturen. Ett exempel är aluminium.
Ismail Ismail är kemist och processingenjör på samhällsbyggnad. Han jobbar både med avlopps- och dricksvattenfrågor.
– De kemikalier vi använder vid reningsverken är så miljövänliga som möjligt. Men en kemikalie är alltid i någon mån farlig. Därför ska vi alltid jobba för att så lite som möjligt går ut i naturen.
Förbruka dricksvatten
Utöver miljöfrågan är det också en ekonomisk fråga eftersom kemikalierna kostar.
– Rent vatten ska inte skickas till avloppsreningsverk, tycker Ismail Ismail, även om han konstaterar att vissa saker är oundvikliga exempelvis att vi spolar i toaletterna med dricksvatten.
Han påpekar att det även krävs kemikalier för att framställa dricksvattnet.
– Just i Skellefteå har vi bra tillgång på dricksvatten. Men i södra delarna av landet och andra länder är det här med att spola bort rent vatten en ännu större fråga, när själva tillgången också är begränsad. Det säger Ulf Åström, enhetschef för avlopp och ledningsnät.
Snösmältning påverkar
Det finns några tillfällen per år när doseringen av kemikalier medvetet dras ner i reningsverken, och det är vid snösmältning samt efter omfattande regn.
– Många avloppsledningar är nämligen gamla och läcker. Då kommer det in mycket vatten som späder ut avloppet och som inte är farligt. Så då kör vi lite mindre kemikalier än vanligt, säger Ismail.
Det finns ingen pålitlig statistik kring om Skelleftebornas avloppsmängder ökar, och det beror på att inslagen av regnvatten troligen ökar i takt med att rören blir äldre.
– Det måste kommunen ta ansvar för, och det planeras för byten av ledningar. Men det kostar mycket och problemet finns i hela landet. Det handlar om ledningar som lades på 60- och 70-talet säger Ulf Åström.
Så avloppsmängderna påverkas alltså av många saker och alla bidrar.
Svenska avloppsverk ska vara dimensionerade för 150–180 liter avlopp per dygn och medborgare.
– Den siffran har gällt länge och vi hoppas slippa höja den, säger Ismail.