Elin G Håkansson, doktorand i konstvetenskap, gör en avhandling på gamla trädgårdar på 1900-talet.
Elin G Håkansson är född i Skellefteå, men bosatt i Stockholm sedan en lång tid tillbaka. Hon är doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
Hennes avhandling som pågår i fyra år, syftar till att undersöka hur och med vilka underliggande idéer trädgårdar utformades mellan ungefär 1900 och 1940.
– Jag har arbetat med trädgårdar i tidigare uppsatser och såg då att det fanns många luckor. Det pratas till exempel om stora slott och liknande, men många glömmer bort den mindre privata trädgården, och kopplingen mellan individ och samhälle.
Tre perspektiv
Elin arbetar med avhandlingen ur tre olika perspektiv. Det estetiska, som innefattar hur trädgårdarna utformades, och vilket växtmaterial som användes. Det kulturella perspektivet berör arkitekturen och konsten vid tiden men också skillnader mellan kön och klass. Det sociala perspektivet inkluderar större samhällsstrukturer och hur trädgården kunde fungera som politiskt instrument.
– Klassamhället är mycket centralt för hur trädgårdarna utformades. Alla perspektiv hänger ihop, säger hon.
Boliden
Ett flertal trädgårdar och platser från början av 1900–talet kommer att studeras närmare, vilka det blir i slutändan är dock ännu inte fastställt. En möjlig fallstudie är Boliden som 1926 fick en plan över det nya samhälle som skulle komma att växa fram i samband med det första betydande guldfyndet. Bostäder för chefer, tjänstemän och arbetare byggdes upp, men trots de stora klasskillnaderna hade arkitekterna Tage William-Olsson och John Åkerlund en ambition att skapa bra områden och bostäder för alla.
– Boliden är väldigt intressant för det erbjuder en möjlighet att studera något från början, ur ett samhällsperspektiv, där trädgårdarna och de gröna miljöerna spelade en betydande roll vad det verkar.
Elin har spenderat några dagar i Skellefteå för insamlande av material kring Boliden och dess historia. Men det är mycket som inte framkommer, och hon tror att det mest intressanta materialet finns hemma hos folk. Hon uppmanar därför läsare att höra av sig till henne.
– Det finns säkert många berättelser som inte blivit berättade än. Människor som har kopplingar, bilder och minnen från tiden i Boliden mellan 1900 och 1939 vill jag gärna komma i kontakt med.