Boliden har under de senaste månaderna kopplats samman med flera våldsbrott och samhället har ofta skildrats med mörka rubriker. Skjutningar med eldvapen, knivskärningar och drogaffärer, kopplade till missbrukare i kriminella kretsar, har skrämt de boende i samhället och när Norran besöker Boliden blir det tydligt att oron bland invånarna är stor.
Erika Edvardsson, 42, har bott i Boliden i nästan hela sitt liv och upplever otryggheten som den värsta någonsin.
– Jag ser knarkförsäljning var och varannan dag. Jag har ju barn och det känns inte ens tryggt att de är ute på gården och leker, jag känner att jag måste ha full uppsikt över dem under hela tiden de är ute och jag låter dem inte ens gå runt kvarteret själva, berättar hon.
Nu har det gått så långt att familjen flera gånger tänkt tanken att flytta för att ge sina barn en tryggare plats att växa upp på.
– Jag har bott här hela mitt liv, men vi har ju funderat på att flytta härifrån många gånger. Men det känns som att det inte borde vara vi som ska behöva flytta på oss, säger Erika Edvardsson.
Vad upplever du är värst?
– Att barn blir antastade på dagtid och utsatta på olika sätt. Det är så mycket som har hänt så det känns väldigt otryggt.
Just att barn hamnar i situationer som inget barn ska behöva hamna i är något som även frisören Maud Ragnestam riktar stor ilska mot.
– När det börjar drabba barn så känner jag att ”där går gränsen”.
Maud är 76 år och har aldrig bott utanför Boliden. Hon har sett samhället byggas upp, och hur tidens gång format Boliden till en fin plats att bo på – fram tills för några år sedan då allt fler missbrukare flyttade in och nu upplever hon sin värsta tid någonsin som Bolidenbo.
– Just nu känns det inte kul. Vi har nyss haft träff med polisen som ville träffa affärsidkare och företagare i Boliden. Det var två veckor sedan. Polisen informerade om läget, men sedan dess har det ju hänt mycket här i Boliden.
Vad är det som inte känns kul?
– Det börjar ju kännas otryggt. De som bor i samhället känner en otrygghet och så ska det ju inte vara, säger hon.
Har du någonsin upplevt Boliden så här otryggt tidigare?
– Nej, det här är kulmen och jag är förbannad över det för vi har ett jättefint samhälle med många barnfamiljer som bor här och vill flytta hit.
I absolut närhet till skolan ligger flera bostäder där det uppges bo missbrukare och ”livsstils-kriminella”. Trots det upplever Bolidenskolans rektor Jenny Eriksson inte att våldet nått skolan.
– Vi har sett väldigt lite effekter av det på skoltid. Jag vet att det finns elever som känner oro, som de uttryckt i klassrummen, men samtidigt känner de sig trygga innanför skolans väggar, berättar hon.
Det är efter skoltid som skolungdomarna upplever en oro?
– Ja, det är väl så jag tolkar det. Eller att man kanske uttrycker oro kring kvällstid och vara ute på kvällstid. Det är klart att vi har elever som funnits i närheten av incidenter, och man har kanske pratat om det i klassrummen men uppfattningen är inte att det finns stor oro bland eleverna.
Så vad behöver då hända för att Boliden åter ska bli en trygg plats?
– Vi måste få bort missbrukarna från samhället, säger Maud Ragnestam och får medhåll av Erika Edvardsson.