Ella Bjurhager, Försvarsmakten.
När Pliktrådet besökte I19 den 3 oktober framkom det att otillåten bestraffning förekom på ett kompani. Förutom kasernförbud hade de värnpliktiga blivit utsatta för kollektiv bestraffning. När en värnpliktig varit försenad till uppställning fick hela plutonen order om att göra "plankan" i motsvarande tidslängd. Vid ett annat tillfälle straffades plutonen med 50 armhävningar på grund av att en värnpliktig inte hade med sig hela utrustningen till uppställningen.
Pliktrådet gjorde ett återbesök på I19 den 16 januari.
– Det vi fick till oss då var att det fortfarande förekom kollektiv bestraffning men inte i samma utsträckning, säger Ella Bjurhager.
Pliktrådet företräder Sveriges totalförsvarspliktiga under grundutbildningen och under hösten gjorde de sammanlagt 33 besök på landets värnpliktsutbildande förband. Enligt deras halvårsrapport förekommer otillåtna frihetsinskränkningar och kollektiv bestraffning på flera förband, utan laglig eller skälig grund.
Bland annat används kasernförbud för att hålla koll på värnpliktiga, samt fysiska bestraffningar där värnpliktiga till exempel tvingas springa straffvarv, göra armhävningar, ropa upprepade meningar eller lägga stenar i fickorna.
Enligt lagen om disciplinansvar i totalförsvaret kan värnpliktiga tilldelas varning eller löneavdrag som disciplinpåföljd. Andra former av straff är förbjudna.
Pliktrådet anser att det finns en okunskap bland både värnpliktiga och befäl och har därför lagt fram förslag på åtgärder för att komma tillrätta med problemet.
– Dels behöver man upphöra med att utdela kollektiv bestraffning i och med att det inte är tillåtet, men även att man arbetar för att öka kunskapen om den värnpliktiges lagrum inom myndigheten. Vi vill att det ska inkluderas i officersutbildningarna, säger Ella Bjurhager.
– På lokal nivå behöver man ha utbildningar om gällande lagar med både värnpliktiga och befäl, fortsätter hon.
Vad ser du för risker om den här typen av bestraffning får fortsätta?
– Det kan påverka myndighetens rättssäkerhet och därtill förtroendet för myndigheten. Vi ser att det finns en okunskap om de värnpliktigas lagrum bland utbildande befäl och det ser vi som allvarligt.
Mathias Vainionpää, chef Norrbottens Pansarbataljon, har tagit upp kritiken om otillåten bestraffning med kompanicheferna.
Mathias Vainionpää är chef för Norrbottens Pansarbataljon.
– För att markera inom min organisation att det här inte är acceptabelt så har jag, både rörande begränsningar av ledighet och rörande så kallad kollektiv bestraffning, påmint min kompanichefer att det är jag som fattar beslut när det till exempel inte ska vara en ledig kväll för de värnpliktiga. Jag har även påmint om att kollektiv bestraffning är någonting som vi inte får använda, säger han.
Att utfärda kasernförbud var en gång i tiden en laglig och vanlig bestraffningsform inom försvarsmakten.
– Det måste vara minst 20 år sedan den bestraffningsformen försvann så det är ingenting som ska förekomma, säger Mathias Vainionpää.
Norrbottens regemente I19 får kritik för att ha utfärdat kollektiv bestraffning på de värnpliktiga.
På den berörda enheten genomförs kompletterande utbildningar med de befäl som leder de värnpliktigas utbildning, där de får lära sig hur de ska förhålla sig till de värnpliktiga och vilka regler som gäller.
– Ibland begås misstag och då försöker vi korrigera dem, säger Mathias Vainionpää.
Ella Bjurhager är ledamot i Pliktrådet som riktar kritik mot I19 där ett kompani använt sig av otillåten kollektiv bestraffning.