När Ture Sehlberg växte upp i Valvträsk fick han som tioåring ett munspel i present. Sedan dess har musiken följt honom genom livet.
Förra helgen besökte den nu 97-årige spelmannen en spelmansträff på hembygdsområdet i Råneå.
Han har precis spelat några låtar tillsammans med Råneåskolans spelmanslag där bland annat elvaårige Albin Olesen ingår med sitt tvåradiga durspel.
Det skiljer 86 år mellan de två spelmännen – lika fullt skapar de musik tillsammans.
– Men det var väl först för 30 till 40 år sedan som jag upptäckte hur härligt det är att spela tillsammans med andra. Innan det spelade jag mest för mig själv på kammarn, säger Ture Sehlberg och ler.
Albin Olesen blir lite blyg över uppmärksamheten och svarar kort på frågan hur det är att spela tillsammans:
– Roligt.
Ja. Mycket mer än så behöver kanske inte sägas. De två ställer upp på en gemensam bild. Sedan skyndar Albin bort till sin familj där småsyskonen har fullt upp med att plocka maskrosor på ängen intill.
– Snart ska vi spela igen, säger han.
Efter att Ture Sehlberg har njutit av att lyssna till några andra spelmän tar han rollatorn och stannar till vid ett bord där några människor har slagit sig ner. Han visar spelen som han har prydligt förvarade i väska och av bara farten bjuder han också på några toner.
När han är färdig frågar han skämtsamt:
– Ska du verkligen slösa papper och film på mig? Är det någonting att skriva om. En gammal spelman.
Sedan ler han.
Ture Sehlberg delar sedan med sig av minnen från livet och olika spelmansträffar. Och han gör det med inlevelse och i ett tempo så att pennan inte hinner med att anteckna. I stället får intervjun spelas in, allt för att inte bryta 97-åringens naturliga berättartempo.
Fram till för tre år sedan bodde han i egen lägenhet i centrala Boden. I dag bor han på Björken som är ett anpassat boende.
Fram till för några år sedan besökte han de flesta spelmansstämmor med sin bil och sin husvagn.
– Bilkörningen är aldrig något problem. Jag märker att balansen har blivit lite sämre. Men husvagnen har jag sålt så nu åker jag bara över dagen, berättar han.
Daniel Nyström är musiklärare och den som har arrangerat spelträffen i Råneå. Han är själv riksspelman på durspel och tack vare hans kunskap och engagemang har Råneskolan i dag två spelmanslag, ett för de yngsta och ett där även äldre elever som har hunnit lämna grundskolan är välkomna.
Han är full av beundran inför 97-årige Ture.
– Han är ju fantastisk på sitt instrument och han har oerhört många låtar på sin repertoar. Och han är en rolig människa att ha lärt känna. Vi träffas någon gång då och då och spelar tillsammans och det är lika roligt varje gång, säger Nyström.
Precis som de flesta andra blir han lika glad varje gång han upplever hur musiken kan förena människor över åldrarna.
– Det är det som är grejen med folkmusik. Man träffas och man spelar. Åldern har inte någon betydelse. Man kan spela och ha kul tillsammans. Om man är amatör eller proffs så kan man umgås med musiken. Man kan ha roligt tillsammans ändå, fortsätter han.
Och Ture Sehlberg har inte någon tanke på att sluta spela.
– Det här är en viktig del av livet. Jag spelar i stort sett varje dag. Och jag vill verkligen ta mig ut och träffa andra. Det finns inget bättre. Tänk att kunna få vara ute en sådan här fin dag, säger han.
Sedan bjuder han på ytterligare en låt av bara farten.