Anna Hansson, Arne Berggren och Maria Lindgren ser fram emot filmvisningen i Bjursele. Det var Anna som gav förslaget till filmskaparna. ”En bra idé”, tyckte de, och på den vägen är det.
För den stora publiken är Stieg Larsson mest känd som författaren bakom jättesuccén Millennium-trilogin. Men på 1980- och 1990-talet ägnade han en stor del av sitt liv åt att kartlägga högerextrema och rasistiska rörelser i Sverige och det är framförallt den berättelsen som filmmakarna bakom ”Mannen som lekte med elden” vill lyfta fram.
Eftersom filmen även vill belysa hur han blev den han blev tar den avstamp i barndomen, en barndom som Stieg Larsson till stor del tillbringade hos sin morfar Severin i Måggliden, Norsjö.
Stieg Larsson arbetade som journalist, bland annat på TT. Böckerna i Millennium-trilogin satt han uppe och skrev på nätterna.
Därför kändes det naturligt att först visa filmen i Bjursele, bara ett stenkast därifrån.
– Hela Stieg Larssons liv och allt som han stod för går att koppla till hans tidiga uppväxtår i Norsjö. Så det kändes självklart att ha en förhandsvisning där allt en gång började, säger Olof Berglind, redaktör på B-Reel Films, som står bakom filmen.
Annons i Norran
Till saken hör också att en grupp engagerade människor i Norsjö och Bjursele med omnejd har hjälpt filmskaparna med research. En av dem är Anna Hansson på Studieförbundet Vuxenskolan, som långt tidigare har arbetat för att lyfta fram Stieg Larssons livsgärning i Norsjö.
Stieg Larsson bodde i Måggliden fram till nio års ålder. Här ett skolfoto från Pjäsörn 1960, Stieg Larsson tvåa från vänster i bakre raden.
Hon berättar att hon för ungefär ett och ett halvt år sedan blev uppringd av en man från filmteamet som undrade om hon hade något material och några kontakter att bidra med.
I samma veva publicerades även en liten annons i Norran, där filmskaparna efterlyste information om Stieg Larsson.
Det blev startskottet för en febril aktivitet.
Foton och kontakter
– Vi hade studiecirklar på Vuxenskolan där vi träffades, tog fram material och hjälptes åt att minnas. Vi samlade ihop folk och tog fram släkttavlor och foton.
– Sedan skickade vi ner flera grejer och kontaktuppgifter. Efter det kom de också upp och filmade, berättar Anna Hansson.
Arne Berggren, Maria Lindgren och Anna Hansson har många tankar kring den kommande Stieg Larsson-dokumentären.
En som filmskaparna fick kontakt med och som även intervjuas i filmen är Arne Berggren, Rönnfälla. Han är kusin med Stieg Larssons mamma och träffade honom när han var liten.
Hela Stieg Larssons liv och allt som han stod för går att koppla till hans tidiga uppväxtår i Norsjö. Så det kändes självklart att ha en förhandsvisning där allt en gång började.
Arne Berggren minns Stieg Larsson som en vanlig grabb som var nyfiken på allt och gärna höll till i cykelverkstaden i Bjursele. Där satt han och lyssnade när gubbarna pratade. Ofta handlade samtalen om politik.
Tidigt intresserad
– Stieg blev nog påverkad av politik redan som liten, säger Arne Berggren.
Arne Berggren är kusin med Stieg Larssons mamma. Han medverkar i filmen och kan ge en liten pusselbit till varför Stieg blev den han blev.
Anna Hansson tror att det framförallt var morfar Severin som påverkade den unge Stieg. Det tror också Olof Berglind:
– Vi fick tillgång till hans privata arkiv och där fanns spåren av en livslång kamp mot högerextremism och rasism. Stieg började intressera sig för de här frågorna på riktigt redan som tonåring i Umeå men arvet fick han ännu tidigare, från sin morfar som var antinazist.
Han berättar att han eller någon annan av filmskaparna gärna hade varit med på förhandsvisningen i Bjursele, men att det tyvärr inte gick att lösa tidsmässigt. Men smygpremiären lär bli speciell ändå.
Byaföreningen engagerad
Anna Hansson ska vara med och berätta om det arbete som gjorts lokalt, sedan håller byaföreningen i själva filmvisningen, fikat och allt runt omkring.
Maria Lindgren, en av eldsjälarna i byaföreningen, ser fram emot kvällen. Hon berättar att det framförallt är några yngre förmågor i festkommittén som har engagerat sig men att de även kallat in förstärkning av äldre bybor.
– Det känns spännande och kul. Roligt när det händer något i byn. Jag tror att det kommer att bli en riktig mötesplats där folk får fika och prata, säger Maria Lindgren.
Vad som också känns lite speciellt är att Stieg Larssons arbete mot högerextremism och rasism tyvärr är mer aktuellt än någonsin.
Aktuellt ämne
Anna Hansson, Arne Berggren och Maria Lindgren tycker att det är bra att ämnet lyfts just nu och det är förstås också något som filmmakarna har tagit fasta på.
Olof Berglind berättar att de har arbetat med projektet i ungefär tre år och att de under hela den tiden har sett hur ämnet blivit mer och mer uppmärksammat och omdebatterat.
– Genom att vi går i Stiegs fotspår från 1970-talet till hans död 2004 så kan vi ge ett historiskt perspektiv till det vi ser hända idag. Där hoppas vi att filmen kan få en viktig roll att spela i dagens debatt, säger han.