En av de stora stenarna som tidigare har legat under vägen på väg ut till Bjuröklubb.
Bjuröklubb är en av de största turistmålen i Skellefteområdet. Men lika populärt som det är att åka ut till platsen, lika omdiskuterat är det bedrövliga skick som den enda vägen dit ut har varit i.
I sommar har Trafikverket inlett förbättringsarbete på vägen mellan Uttersjöbäcken och Bjuröklubb.
– Nu har vi grävt vid vägen och avvattnat, vilket innebär att man öppnar upp slänterna för att vägen ska torka ut ordentligt. Då stabiliseras det ofta, säger Maria Tenskog, projektledare vid Trafikverket i Skellefteå.
– Sedan har vi plockat upp flera stenblock som tjälar upp någon centimeter per år, och när de kommer upp till ytan blir vägen ojämn.
Vecka 28, vilket är andra veckan i juli, är planen att hela sträckan ska djupfräsas.
– Då fräser man ner beläggning i bärlaget och tillför nytt stenmaterial för att stabilisera vägen. Då blir vägen som en medelgod grusväg och jag tror att de flesta trafikanter då upplever att vägen blir bättre.
Mellan vecka 31 och 33 läggs asfalt på vägen.
En ekonomisk fråga
Vägen har varit lagad i omgångar, men någon autostrada har den aldrig liknat.
– Vid tidigare lagningar har man plockat upp enstaka stenar och lappat och lagat ytan, säger Maria Tenskog, som konstaterar att det är knepigt att jobba med en väg som förmodligen började som en stig och utvecklades till en grusväg som sedan asfalterades.
– Det ligger inte tjälsäkert material under vägen. Men vi tätar av hela ytan och förhoppningsvis ska en djupare och mer följsam beläggning göra att vägen ska stå fem-tio år innan de första bristerna kommer att ses.
Varför görs det nu ett arbete med något som håller så pass kort tid?
– Det är en fråga om pengar. Det handlar ständigt om att prioritera. Anledningen till att vi går i mål med den här åtgärden i år är att vi kan ta återvinningsmassor från E 4 som vi kan blanda in i beläggningen.
Maria Tenskog medger att vägen, i den bästa av världar, skulle göras om helt från grunden.
– Men det skulle innebära fem- eller tiodubbla investeringskostnaden. Och den här vägen tävlar till exempel med E 4, som har en betydligt större dygnstrafik. Den här vägen har i genomsnitt ungefär trehundra passeringar per dygn utslaget på ett år. Och det handlar hela tiden om prioriteringar mellan vilka vägar som nyttjas mest. Jag förstår att boende och trafikanter önskar att vägen var bättre, det är ett fantastiskt besöksmål. Men vägen har förhållandevis lite trafik.