Patienter ska ses med ett helhetsperspektiv, menar Anna-Lena Stenlund.
Under många år arbetade 46-åriga Anna-Lena Stenlund som sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen. Tuffa arbetstider fick henne i stället att prova på yrket som vårdlärare. Hon arbetar nu på vuxenutbildningen i Skellefteå.
Förra veckan gav förlaget Gleerups ut hennes andra lärobok, Vård– och omsorgsarbete 2, och första boken Akutsjukvård kom 2016. Hårt arbete med mycket disciplin ligger bakom böckerna, som båda riktar sig till blivande vård och omsorgspersonal.
– Jag har alltid tyckt om att skriva. Man måste tycka att det är kul för att det ska vara värt det, det har krävt en stor del av min lediga tid eftersom arbetet görs på fritiden, säger Anna-Lena.
Bra samarbete
Hon anser att arbetet med förlaget har fungerar mer än väl, och upplägget för böckerna har passat henne. Förutom ett pedagogiskt upplägg med instuderingsfrågor och sammanfattningar finns även fallbeskrivningar för varje kapitel. Där kan eleverna följa två personer och deras familjer genom hela boken. Många beskrivningar har Anna-Lena hämtat från verkligheten:
– Jag har behövt all erfarenhet för att kunna skriva böckerna, det har varit en viktig förutsättning för att de ska bli bra. Som lärare är jag mitt i verkligheten. Eleverna har styrt mitt arbete, de är länken för mig.
Fallbeskrivningarna berör också existentiella, psykologiska och sociala frågor – något som Anna-Lena menar är viktigt för att förstå yrket. Hon anser att man behöver se patientens helhetsbild, och inte bara ur det medicinska perspektivet.
Innan skrivandet påbörjades gjorde hon en hel del research. Dels har hon tagit hjälp av kollegor som läst innehållet, korrigerat och tyckt till, dels har hon pratat med med ämnesspecifika personer som kan ämnet bra:
– Jag vill att böckerna ska vara aktuella och verklighetsbaserade. Det är jätteviktigt. Generellt vill jag också att man ska få en känsla för vårdyrket. Teori och praktik hör ju ihop. Det du gör kan få konsekvenser.
Utmaning
Största utmaningen menar hon har varit att förhålla sig till kursplaner och styrdokument och att särskilja dessa, för att sedan bryta ned det till en text som ska vara lätt och pedagogisk att förstå.
– Jag vill alltid avsluta projekt jag startat. Nu är böckerna klara och det är svårt att beskriva den blandade känslan av skräck och lycka man känner varje gång man håller en ny bok i sin hand, säger Anna-Lena Stenlund.
Alla kapitel i båda böckerna avslutas med: "Undersköterskans viktigaste uppgift". Där får eleverna läsa hur de konkret bör agera vid olika situationer.