- Nu har jag slipat och grundmålat den här, förklarar Christer Ackerdal för Tor-Leif Andersson.
Kanske tillhör du dem som funderar på vart alla daglediga i Bergsbyn tar vägen på måndagskvällarna och onsdagsförmiddagarna.
De kan förstås befinna sig precis var som helst, men några av dem hittar man alltid på samma ställe på Holmgatan. I detta före detta bönhus ägnar sig en hel hoper idoga personer åt att väva, snickra, måla och laga sådant som sett bättre dar.
Att det är på det viset, det är det åtskilliga som redan vet om. Det är därför två nattduksbord i sirlig rokokostil, tillverkade någon gång på 1940-talet, har ställts upp på en arbetsbänk i måleriet som ligger högst upp i huset. I detta utrymme huserar denna dag Christer Ackerdal som trivs finfint bland penslar och färgpytsar.
- Jag har Parkinson, men sedan jag började här för tre år sedan så mår jag mycket bättre, försäkrar Christer.
Efter två års torkning är det dags för Gunnar Åkerström att göra någonting fint av den nerblåsta linden.
Karl-Henrik Johansson har slagit sig ner bredvid Solveig Ackerdal och Vera Söderlund som tillhör fikafixargänget.
Arbete i lagoma doser och så umgänge på det. Människan lever icke av hembakt limpa allena. Men ta och kombinera en smörgås med en kopp kaffe och folk som sitter och fikar tillsammans och du har funnit det rätta receptet för hur man får människor att trivas som allra bäst. Somliga som kommer hit gör det bara för att de vill ha sällskap. Och så finns det sådana som dyker upp med överraskningar också.
- På hösten brukar en herre komma hit med äpplen och marmelad, avslöjar Siv Munther som ingår i det speciella fikafixargänget. För visst finns det ett sånt, men bara på onsdagar.
"På hösten brukar en herre komma hit med äpplen och marmelad."
Att kaffedrickandet äger rum intill några vävstolar gör ju inte saken sämre. Det är något visst med såna, vävstolar har en alldeles särskild förmåga att sprida hemtrevnad och trivsel omkring sig. Kanske har det något med mönsternamnen att göra: Rosenkrans, våffelväv och varpmönstrat tuskaft känns mysigt på något sätt. Rogivande.
Att få begagnat att bli som nytt igen ligger ju i tiden. Att ta vara på det som redan finns börjar återigen bli en självklarhet, så som det var förr. Ett träd som blåst omkull i en storm för ett par år sedan kan vara väldigt användbart. Så Gunnar Åkerström är helt rätt ute när han sätter igång att tillverka ett tråg av en träbit som en gång var en del av stammen på en lind som växte hemma på gården i Ursviken.
Han har följt linden ända sedan den var en liten pinne.
- Vi planterade den själva på 70-talet.
Världsproblemen har inte en chans. Här blir de lösta - allihop.
Hantverkshuset i Bergsbyn
Ligger på: Holmgatan 38.
Drivs i: Bergsbykyrkans regi.
All förtjänst: Går till EFS mission.
Håller öppet: Måndagskvällar och onsdagsförmiddagar.
Övrig tid: Får de som väver komma och gå som de vill, men snickeriet har bestämda öppettider. Där får ingen jobba ensam på grund av skaderisken.