En ensam hök jagar över myren medan småfåglarna ängsligt tar skydd i lövverket. Lite längre fram dyker en ren upp, till synes vilsen och på spaning efter sin flock.
Det är en del av vad man kan uppleva om man vandrar mellan Långträsk och Bastuträsk by i de östra delarna av Norsjö kommun.
Men här finns också mycket annat. Som den gröna tjärnen och nyckelbiotopen en bit längre in i urskogen, som hämtade från en målning av John Bauer.
För den som tar sig tid att läsa informationstavlorna blir vandringen också en historielektion. En berättar den ruskiga historien om två rädda och utsvultna ryska desertörer som under kriget 1809 först fick mat av moran på gästgivargården i Bastuträsk by, men som sedan spårades upp och dödades av männen i byn.
Enligt sägnen ska desertörerna ha halshuggits och deras huvuden ha kastats i det som nu heter Rysstjärnen. Men vad som egentligen hände här i skogen för drygt 200 år sedan lär vi aldrig få veta.
En annan skylt berättar om isälvarnas avtryck och om landskapet som bildades när den senaste istiden drog sig tillbaka. Det tydligaste tecknet är de vidsträckta rullstensåsarna som i århundraden har använts som kommunikationsleder och bo- och odlingsplatser.
Just den här sträckan ligger i ett område där tre vandringsleder möts: Rågmjölsvägen, Kyrkstigen och Norakammen. Alla tre rustades upp och märktes ut för några år sedan, och var och en bär också på sin speciella historia.
Den långsträckta Rågmjölsvägen användes flitigt av forbönderna, ”snallarna”, när de fraktade varor mellan kusten och inlandet och var särskilt viktig under nödåren 1867–1868.
– Den användes ända fram till slutet av 1920-talet när lastbilar konkurrerade ut hästarna, berättade projektledaren Anna Hansson för Norran när lederna rustades upp.
Det som idag kallas Kyrkstigen trampades upp av kustbor som vandrade till sina fiskevatten i Norsjöområdet redan på 1500-talet. Samma stigar användes sedan av nybyggare som gick till kyrkan i Skellefteå för att fullgöra sin kyrkogångsplikt och begrava sina döda i vigd jord.
Norakammen, slutligen, slingrar sig fram från Långträsk till Kvavisträsk via Böle och bjuder på ett spektakulärt landskap som formats av inlandsisen.
Väl värt en vandring för den som vill känna historiens vingslag eller bara njuta av naturen.
Och om inte höken har fångat sitt byte så jagar den väl än.