När det gäller säkerhetsläget i Afghanistan konstaterar Migrationsverket att det råder en inre väpnad konflikt i stora delar av landet. Däremot bedöms inte konfliktnivån vara så hög att alla som befinner sig där riskerar att utsättas för våldet, med undantag för vissa provinser.
Det berättar Frederik Abbemo, presskommunikatör vid Migrationsverket:
– Ansökan prövas då utifrån läget i den provins den sökande angivit att han kommer ifrån, det vill säga Ghazni.
Han uppger vidare att Alis fall har prövats individuellt i olika instanser, och att såväl det faktum att Ali är hazar som hans inställning till det religiösa har vägts in.
– Enligt den information Migrationsverket har tillgång till har situationen för hazarer i Afghanistan förbättrats allt eftersom. Alla hazarer anses inte ha skyddsbehov.
Men UD avråder från resor till Afghanistan och enligt World Peace Index var det både 2019 och 2020 världens minst fredliga land, hur kan ni då skicka tillbaka människor som Ali?
– Som sagt råder en inre väpnad konflikt i Afghanistan, men det ser olika ut i olika provinser. Det finns möjlighet att bosätta sig andra delar av landet, säger Frederik Abbemo.
För Ali är knäckfrågan att Migrationsverket inte anser att han kan styrka sin identitet. En viktig del i det är hans födelsedatum, turerna kring hur det har ändrats och mammans uppgifter kontra Migrationsverkets.
Frederik Abbemo berättar att en asylsökande måste kunna styrka sin identitet eller göra den sannolik. Det kan man göra genom att lämna in ID-handlingar och lämna tillförlitliga och trovärdiga muntliga uppgifter.
I Alis fall menar Migrationsverket att han varken styrkt sin identitet eller har gjort den sannolik:
– Ålder är en del av identiteten och när en sökande berättar för oss att han är under 18 år så registrerar vi det vid ansökningstillfället som en preliminär åldersbedömning.
Men även om Ali inte har några handlingar som styrker hans identitet så råder det ingen tvekan om att han är den som han utger sig för att vara.
För att bevisa det har Ali, hans pappa och en av hans bröder gjort ett DNA-test. Då anlitade de DNA-släktforskningsexperten Peter Sjölund från Härnösand, som hjälpte polisen att lösa det uppmärksammande dubbelmordet i Linköping.
Resultatet var entydigt: Alis släktskap med sin pappa och sin bror är ställt utom allt tvivel.
Det har dock inte funnits med som underlag för något beslut. När Migrationsdomstolen i Stockholm i somras avslog Alis överklagande ansåg man att målet var tillräckligt utrett och att det inte fanns skäl att vänta in resultatet.
DNA-testet fanns inte heller när Migrationsdomstolen i Luleå våren 2019 tog upp Alis ärende. Då yrkade han bland annat på uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar och syskon i Sverige, men fick avslag för att han inte kunde styrka sin identitet.
Att han även sökt på grund av anknytning och att det nu finns ett DNA-test som visar vem har är, kan inte det vara en grund för en ny prövning?
– DNA-testet bekräftar bara släktskapet med de samtestade, inte åldern, säger Frederik Abbemo, som även framhåller att det finns svårigheter med att söka på grund av anknytning:
– Kruxet är att ansökningar på grund av anknytning ska göras innan man kommer till landet. Det är mycket svårare inifrån Sverige. Ett annat krux är att han nu är en vuxen ung man, i anknytningsärenden utgår man från kärnfamiljen.
Samtidigt säger han att det inte finns något som hindrar Ali från att anmäla verkställighetshinder.
– Men det är svårt att sia om utfallet. Beviset gäller släktskapet, inte åldern som en del av identiteten. Det är den springande punkten.
Det handlar om en familj på nio personer som varit splittrad och på flykt undan krig. De blev helt återförenade för tre år sedan, när även pappan anslöt. Är det inte omänskligt att utvisa Ali då?
– Vi har att förhålla oss till utlänningslagen och de regler som riksdag och regering ger oss. Huruvida det är omänskligt eller inte, lagen tar inte den typ av hänsyn.
Han har jobb, han betalar skatt, han är engagerad som en förebild i föreningslivet – spelar inte det någon roll?
– Vi har gjort en individuell bedömning i Alis ärende. I bedömningen ingår även att titta på hans etablering i Sverige, men trots den når han inte upp till de höga krav som finns i lagen.