Skelleftebanan kan få persontågstrafik igen

Det pågår ett intensivt arbete för att få igång pendeltågstrafik på sträckan Jörn-Bastuträsk-Skellefteå-Skelleftehamn. En ansökan om pengar till en förstudie har skickats in till Vinnova, som väntas fatta beslut om några veckor. Gruppen bakom ansökan har flera stora intressenter i ryggen och är övertygad om att rälsbussarna kommer att rulla igen.

Örjan Berglund, Lars Westerlund, Maj-Britt Hägglund Westermark, Ingrid Ejderud Nygren, Gunar Westermark och Martine Westerlund i samspråk med tågvärden Rickard Wallström. De tror och hoppas på fler tåg genom Bastuträsk.

Örjan Berglund, Lars Westerlund, Maj-Britt Hägglund Westermark, Ingrid Ejderud Nygren, Gunar Westermark och Martine Westerlund i samspråk med tågvärden Rickard Wallström. De tror och hoppas på fler tåg genom Bastuträsk.

Foto: Lennart Enkvist

Bastuträsk2021-09-02 06:15

Alltsedan persontågstrafiken på Skelleftebanan upphörde 1990 har frågan om en nystart blossat upp med jämna mellanrum. På senare tid har klimatförändringarna och de stora industrisatsningarna gjort frågan hetare än någonsin och nu finns det långt gångna planer på en förstudie om att få igång trafiken igen.

Bakom ansökan hos Vinnova står en arbetsgrupp bestående av entreprenörerna Gunnar Westermark och Örjan Berglund, Lars Westerlund, Hela Sverige ska leva, Maj-Britt Hägglund Westermark, Bastuträsk samhällsråd, och Ingrid Ejderud Nygren och Martine Westerlund, Norsjö kommun.

De berättar att det i första hand handlar om att få igång trafik för arbetspendlare.

undefined
Lars Westerlund och Örjan Berglund ser framförallt gruppen som en katalysator, några som visar att persontågstrafik är möjligt.

– Det pratas om att det kommer att skapas 10 000 nya jobb. Alla vill inte bo i stan, utan det kan vara i Bastuträsk, Norsjö eller någon annanstans, säger Lars Westerlund.

Arbetsgruppen känner ett starkt stöd för sina planer, både från Skellefteå och Norsjö kommuner och från de företag som skulle dra nytta av en fungerande pendeltågstrafik.

Bland annat har Boliden, som använder banan idag, meddelat att man är redo att anpassa godstrafikens tider efter det nya pendeltåget. Även Northvolt har visat ett stort intresse, då företaget vill begränsa antalet parkeringsplatser till ett minimum.

Men allt handlar inte om att skapa bra pendlingsmöjligheter för människor som bor utanför stan och jobbar i Skellefteå eller Skelleftehamn. I förlängningen går det att göra ännu mycket mer.

Till exempel framhåller Maj-Britt och Gunnar Westermark att en rälsbuss som är anpassad till nattågets tider vore en smidigare lösning för resenärerna från Skellefteå än den anslutningsbuss som går idag.

undefined
Gunnar Westermark driver järnvägsstationen i Bastuträsk och Ingrid Ejderud Nygren är utvecklingsstrateg på Norsjö kommun.

Entreprenören Örjan Berglund ser också stora möjligheter för de verksamheter som finns och är på gång i Jörn. Dels skulle besökarna vid den nya eventlokalen kunna ta tåget, dels skulle det innebära bra kommunikationer för de spelutvecklare som ska arbeta vid den nya spelinkubatorn.

 – Idag har vi järnvägsförbindelse med Luleå, Boden och Umeå, men inte med Skellefteå som ligger närmast. Jag vet att många spelutvecklare helst åker tåg, de är lite yngre och tänker miljövänligt, säger han.

Ingrid Ejderud Nygren tycker att det är viktigt att tågplanerna kopplas ihop med all annan samhällsplanering som sker. Hon konstaterar att det är flera projekt som går in i varandra, till exempel arbetet med att få loss fler bostäder i Bastuträsk.

Med de satsningar som sker gäller det också för alla inblandade att tänka om.

– Vi har i många år varit vana att hantera saker utifrån att vi krymper. Nu måste vi titta på hur vi gör det möjligt att växa, säger Ingrid Ejderud Nygren.

Vilka blir då knäckfrågorna? Ja, en är att perronger och övriga anläggningar måste hålla måttet, vilket ställde till problem för den planerade nattågstrafiken till Skellefteå.

Det behöver dock inte sätta stopp för det här projektet, då en rälsbuss klarar sig med en kortare perrong, resonerar arbetsgruppen.

undefined
Lars Westerlund, Örjan Berglund, Ingrid Ejderud Nygren, Maj-Britt Hägglund Westermark, Martine Westerlund, Gunnar Westermark har jobbat med frågan sedan i mars.

En annan knäckfråga blir att försöka förändra resmönstret hos de Skelleftebor och inlandsbor där bilen av tradition har en mycket stark ställning. Det blir något att jobba med, konstaterar gruppen, men framhåller samtidigt att det inte går att vänja sig vid något som inte finns.

– Dra igång tågtrafik, då kommer folk och åker, säger Lars Westerlund.

Allra först gäller det dock att genomföra en förstudie. Enligt planerna ska den pågå under perioden oktober till och med februari, till en beräknad kostnad av 500 000 kronor. 

En ansökan om pengar har skickats in till innovationsmyndigheten Vinnova, men för att inte fastna där tittar arbetsgruppen även på andra möjligheter till finansiering.

undefined
Örjan Berglund, Martine Westerlund, Lars Westerlund, Maj-Britt Hägglund Westermark, Ingrid Ejderud Nygren och Gunnar Westermark på perrongen.

Nästa steg blir att få Trafikverket att tända på idén. Där finns det också en betydligt större utredningskapacitet.

Det finns ingen spikad tidsplan för det fortsatta arbetet. Eller när den första rälsbussen kan gå på Skelleftebanan igen. Men klart är att medlemmarna vill att det ska gå snabbt, inom ett par år ska det absolut vara möjligt.

De är övertygade om att planerna kommer att bli verklighet.

– Det här kommer att bli av. Det är en självklarhet, säger Lars Westerlund.

Skelleftebanan

* Skelleftebanan mellan Bastuträsk och Skelleftehamn är 64 kilometer lång och ansluter Skellefteå och Skelleftehamn till Stambanan.

* Sträckan Bastuträsk−Klutmark öppnades 1910. 1912 var banan klar till Skellefteå och 1914 öppnades sträckan till Skelleftehamn.

* Persontrafiken på Skelleftebanan lades ned i etapper från 1950-talet och framåt. 1990 upphörde all persontrafik på banan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!