Som Norran tidigare berättat förlorade Bastuträsk Charkuteri en viktig lokal leverantör när slakteriet i Nedre Åbyn gick i konkurs vid årsskiftet.
Nu löser företaget råvaruförsörjningen via andra köttleverantörer i Sverige. Vd:n Mattias Berg berättar att man de senaste veckorna har handlat med Strömdahla i Nordmaling, att man på nötsidan köper av Karlgrens i Gällivare och att det övriga grisköttet köps in av Moab i Örebro.
– Tack vare avtal har vi råvaror till vår basproduktion, säger han.
Störst i världen
Samtidigt berättar han att det ute i världen händer saker som riskerar att slå hårt mot hela branschens råvaruförsörjning. Det handlar om att den dödliga sjukdomen afrikansk svinpest (ASF) har fått fäste i Kina.
Kina är världens största producent av fläskkött och står för nästan 50 procent av produktionen. När så tillgången på inhemskt kött minskar dramatiskt vänder kineserna blicken mot annat håll, inte minst Europa.
Som producent måste jag agera utifrån de prishöjningar som sker. Och det är ett stort dilemma för hela branschen, inte bara för oss.
Det har fått till följd att priserna på griskött har stigit snabbt. Inom EU steg priserna med 17 procent under april och prisökningen väntas fortsätta.
Branschorganisationen Kött- och Charkföretagen räknar också med att problemen kommer att kvarstå i flera år.
Aldrig utländsk kött
– Som producent måste jag agera utifrån de prishöjningar som sker. Och det är ett stort dilemma för hela branschen, inte bara för oss, säger Mattias Berg.
Ett annat dilemma som Bastuträsk Charkuteri delar med andra kött- och charkföretag är bristen på slakterier i norr. Hur det går att lösa återstår att se, men ifall det kommer igång någon verksamhet på slakteriet i Åbyn så hoppas han att företaget blir tillfrågat som kund:
– Vi kämpar på och jag tycker fortfarande att vi gör något bra som producerar på en liten ort som Bastuträsk. Jag tycker att vi gör bra produkter och vi utvecklar också en hel del just nu.
– Det stora problemet är det som händer i Kina, det kommer att påverka produktionen de kommande åren. Men vad som än händer kommer vi aldrig någonsin att gå över till utländsk råvara. Då minskar vi hellre produktionen.