Statsbidragen till de 39 landsbygdskommunerna betalades ut även under perioden 2018–2021. Kommunerna får bidraget för att de har "särskilda utmaningar som påverkar deras utvecklingskapacitet”. Det handlar om geografiska och demografiska utmaningar som negativ befolkningsutveckling, långa avstånd till kunder och glesa servicestrukturer. Kommunerna bestämmer själva hur medlen ska användas men pengarna ska gå till näringslivsutveckling och satsningar på förbättrat företagsklimatet.
Lasse Forsgren, kommunalråd i Arvidsjaur, gläds över tillskottet.
– I små kommuner avsätts generellt förhållandevis ganska små ekonomiska resurser till att arbeta med utvecklingsfrågor. Det här statsstödet är därför såklart väldigt välkommet. Stödet ger oss kapacitet att finnas med i större sammanhang och möjlighet att arbeta mer strategiskt.
Lasse Forsgren berättar att planen för Arvidsjaurs del för de nya medlen är att bland annat fortsätta utveckla den inflyttarfunktion som just nu tas fram för hela kommunen.
– Att kunna marknadsföra kommunen som en bra plats att leva och verka på. Kompetensförsörjning är en stor utmaning för många arbetsgivare idag. Vi kommer också verka för att fortsättningsvis kunna stödja initiativ som syftar till ett positivt näringslivsklimat och som ger tillväxt.
Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog, säger att det extra stödet har gett förutsättningar att arbeta långsiktigt med näringslivsutveckling på ett helt annat sätt än tidigare.
– Kommunen har överhuvudtaget inte haft möjlighet att sätta av såna här resurser tidigare.
Tidigare bidrag har bland annat möjliggjort att stärka upp näringslivsbolaget personalmässigt genom olika projekt inom allt från besöksnäring till kulturella näringar och företagsutveckling.
– En av prioriteringarna framöver är att tillsammans med andra kommuner ta fram en plan för hur vi finansierar näringslivsarbetet även efter att de här tillfälliga stöden upphör om några år, så vi inte står handfallna. En positiv effekt i det är att vi får en tätare samverkan mellan näringslivskontoren som kan dela resurser och utbildningar, gemensamt bevaka omvärlden och möjliggöra större gemensamma satsningar på näringslivet vid behov.