Socialnämndens ordförande Ingrid Tagesdotter (V) tror att ingen har kommit till skada på grund av de stora bristerna i arbetet med våld i hemmet i Arvidsjaur. Uttalandet landade inte väl hos Kvinnojouren Hera.
– Det var ett oväntat uttalande. Har de kontaktat alla 95 familjer och frågat hur de mår? Det är bara att beklaga det som har hänt, det är sorgligt att det händer. Kommunen är liten och man tycker att det borde fungera bättre i kommunal regi, säger Kristina Alexandersson, aktiv i Hera sedan starten 2010.
I granskningen framgår det att det finns en ideell kvinnojour som kommunen har god kontakt med. Det stämmer inte, hävdar kvinnojourens ordförande Gabriella Eklund.
– Nej, vi tycker inte det. Jag upplever att vi har haft ett dåligt samarbete med socialtjänsten. Varje gång vi har försökt få hjälp av dem känner vi att de har varit lite oprofessionella i bemötandet och inte riktigt vetat hur de ska gå tillväga. Vi har faktiskt haft bättre kontakt med andra kommuner som har stöttat vår verksamhet.
Arvidsjaurhem stöttar kvinnojouren – men Hera får inget verksamhetsbidrag av kommunen.
– De flesta kvinnojourerna får verksamhetsbidrag av kommunen, men Arvidsjaur har aldrig betalat ut ett sådant, säger Kristina Alexandersson.
Kvinnojouren har känt av socialtjänstens personalomsättning de senaste åren.
– Vi har aldrig blivit presenterade för den nya personalen, det är väl något vi hade önskat. Vi har haft ett bra samarbete tidigare, men det har droppat av de senaste åren. Vi har aldrig fått en förklaring, Kristina Alexandersson.
Hon berättar om en samverkansgrupp som kallades "Stopp" där bland annat polisen, kvinnojouren och socialtjänsten ingick. Även den upphörde utan förklaring.
– Vi skulle vilja ta upp dialogen vi hade där. Alla parter behövs för att kunna motverka våldet.
Under hösten har kvinnojouren i Arvidsjaur haft utsatta boende på jouren under fyra veckor och man har haft kontakt med två kvinnor som har polisanmält våld i nära relation.
– Vi har även sporadiska samtal och hör via andra kvinnojourer att kvinnor i Arvidsjaur söker hjälp på andra orter som har kvinnojourer, säger Kristina Alexandersson.
Under pandemin har samtalen blivit färre.
– Man kanske inte vet hur man ska gå tillväga när läget är som det är. Det är klart att det är oroväckande, säger Kristina Alexandersson.