Gruppchefen Julius, som av säkerhetsskäl bara vill bli omnämnd med förnamn, leder gruppen om åtta personer genom eldöverfallet.
Vinterkrigföring
Vitklädda soldater med hjälm, solglasögon och buffar uppdragna till näsan kastar sig ur bandvagnen. Fienden har skymtats och nu gäller det för gruppchefen att besluta hur situationen ska hanteras.
– I stridens hetta måste jag kunna ha en mental förmåga för att ta ett steg tillbaka och leda gruppen. Jag får inte fastna i att skjuta, det måste jag inse att de andra gör åt mig. Jag ska försöka få dem ur den farliga situationen, säger gruppchefen Julius som av säkerhetsskäl bara vill nämnas med förnamn.
De två grupperna om cirka åtta soldater vardera besegrar fienderna och tar sig vidare längs den snötäckta vägen. Men mycket längre än så kommer de inte förrän bandvagnen sätts ur spel. Fienden har lyckats göra sådan åverkan på fordonet att det inte går att drifta mer.
Över det smattrande skjutandet från kulsprutorna hörs skrikande kommandon från gruppcheferna som nu behöver fatta ytterligare beslut. Ska bandvagnen lämnas eller ska den bogseras?
Gruppchefen Julius har kommandot över gruppen om åtta personer under övningen. "I stridens hetta måste jag kunna ha en mental förmåga för att ta ett steg tillbaka och leda gruppen", säger han.
Grupperna hinner inte mer än att inleda proceduren för bogsering när övningsledarna beslutar att bryta övningen och ge utrymme för reflektion och utvärdering.
Det öppnar upp för en pratstund med gruppchefen Julius. Han är 22 år gammal, från Stockholm och har varit anställd soldat i knappt ett år. Dessförinnan gjorde han värnplikten, dock inte på K4.
– Jag har alltid haft en dröm om att vara på jägarregementet. Jag tycker om både fysiska och mentala utmaningar. Det krävs en allsidighet av en som person, att man till exempel är mentalt stark, säger han och fortsätter:
– Det är viktigare än att stå och lyfta en massa skrot, även om det är en stor del också. Du ska orka fortsätta även när du är blöt och kall.
Hårda och tuffa utmaningar är vad man har att vänta sig om man ingår i ett elitförband. Det berättar även Linus, 25 år, också från Stockholm och som jobbat två år som jägarsoldat.
– Man måste vara bra tränad. Är man en fotbolls- eller hockeyperson, då kommer man klara det fysiskt men i slutänden handlar det om mental styrka. Det är jobbigt att vara ute och frysa, men det har inget med fysik att göra, säger han och minns sitt värsta minne från värnplikten:
– I november, precis när snön hade kommit och det var runt 20 minus, då skulle vi gå över Järvliden. När mörkret fallit skulle vi gå uppför berget och sedan fortsätta söderut. Det slutade med att vi gick i ett helt dygn. Det var inte kul överhuvudtaget.
Jägarsoldaten Linus, 25 år från Stockholm, har varit anställd sedan två år tillbaka. Dessförinnan gjorde han värnplikten vid dragonregementet i Arvidsjaur.
Fienden finns inte på riktigt i dag. Det är övningsledarna som påverkar händelseförloppet på håll. Via en fjärrkontroll styr de när exempelvis fordon ska fungera eller inte. Syftet är att åstadkomma en så verklighetstrogen krigssituation som möjligt. De kastar knallpatroner mot grupperna som ska visualisera beskjutning och iscensätter sprängningar som skapar stora rökmoln.
Gruppdynamiken är oerhört viktig, enligt gruppchefen Julius. "Vi är vana vid att ge och ta kritik, på så sätt avslutas en konflikt omgående", säger han.
Försvarsmakten har i uppdrag att stärka Sveriges försvarsförmåga. Fem nya regementen och en ny flygflottilj ska etableras. Säkerhetspolitik är något som seglat högt upp på agendan, inte minst sedan Ryssland invaderade Ukraina.
Den sista frågan till Julius handlar om hur han tänker om att själv delta i skarp strid.
– Jag har inga problem med att åka på mission. Vi jobbar ju här av en anledning, vårt jobb är att försvara Sverige, säger han.