K4 återuppstår
Den politiska avsikten att återinföra Norrlands dragonregemente, K4, har varit känd länge och förberedelserna för höstens förvandling är i slutfaserna.
– Vi behöver egentligen bara göra mindre förändringar. Några organisatoriska och bygga om befintliga lokaler för att bättre passa ett regemente. Den närmaste tiden ser vi inget behov av att bygga ut, säger Fredrik Andersson, chef på Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur.
Han fortsätter:
– K4 som nytt regemente motiveras ju av fler krigsförband och fler krigsförband innebär potentiellt att vi måste göra mindre nybyggnationer i framtiden. Just nu räcker dock befintliga lokaler.
Sedan 2004 tillhör jägarbataljonen Norrbottens regemente I19. Återinförandet av K4 innebär ett större ansvar i Arvidsjaur.
– Allt från att hantera administration och byråkrati till lagstyrda krav som att ha en egen arbetsmiljöhandläggare, miljöhandläggare och liknande saker, säger Fredrik Andersson.
Det blir även en skillnad i lednings- och lydnadsförhållanden.
– Nu är det så att uppdrag som vi ska göra, allt från att genomföra värnplikt till internationella insatser, kommer från arméstaben till I19 och sedan till oss. I framtiden kommer de från arméstaben direkt till oss.
K4 kommer dock att vara beroende av stöd från I19 under många år framöver, enligt Andersson.
– Vi kan inte överta allt ansvar över en natt. Vi behöver luta oss mot I19 under ett par års tid och vårda det goda samarbetet vi har med dem i dag. Det kommer att vara vitalt för att lösa resan att växa till ett regemente. Vi behöver växa i en takt vi klarar av och successivt överta ansvaret.
Kommer övningar att skifta fokus eller förändras?
– Nej, det blir ingen skillnad på övningsverksamheten. Det är fortsatt omläggning mot ett tydligare nationellt försvar. Den stora skillnaden blir att vi tar ett större ansvar.
Det har tidigare kommunicerats att beslutet att återinrätta K4 kommer att innebära upp till 50 nya arbetstillfällen. Men det kommer inte att ske över en natt.
– Resan mot ett regemente och fler krigsförband innebär givetvis en ökning av både officerare, men även civilanställda. Volymerna vill jag vara försiktig med. Om vi bara ser till inkommande officerare så kommer det ut ett antal varje år från skolor och den siffran varierar varje år. Vi behöver få växa i rätt takt. Samma sak med civila medarbetare, det behöver vara rätt individer med rätt utbildning, säger Fredrik Andersson.
När det gäller värnpliktiga ser han en förlängning av det man har i dag – cirka 150 stycken per år.
– Det är det vi behöver för att successivt bygga upp fler krigsförband. Vi har legat på de volymerna de senaste åren och de närmaste åren ser vi ingen ökning. Det är allt från de faktiska behovet vi har, men även hur många av dagens ungdomar som lever upp till de fysiska och psykiska krav som tjänsten ställer.
Rekryteringen av värnpliktiga ska i första hand ske regionalt, enligt försvarsministern Peter Hultqvist (S).
– Det är för att ha en möjlighet att också krigsplacera regionalt och därmed öka mobiliseringsförmågan. Nu får man en utökad grundutbildning och ska utbilda två Norrlandsjägarbataljoner som ska kunna verka i subarktisk miljö och förstärka den militära närvaron i övre Norrland, sa han till PT i december.