Från nära håll fick försvarsministern bevittna en övning där truppen tränade på ett eldöverfall.
Krigsförmågan i den subarktiska miljön är regementets kärna och specialitet. Med tanke på ödemarker och närheten till fjällen innebär det svåra och utmanande förhållanden för soldaterna att träna i. Under vintern har man fått ge sig ut i nära minus 40. Då försvarsministern Pål Jonsson besökte K4 slapp han den stränga kylan. Men med tanke på att sommarvärmen kommit till Pite älvdal fick han kämpa med snösmältningen som innebar delvis vatten upp till knäna. När väl Pål Jonsson kom fram till övningsplatsen fick han från nära håll bevittna en övning där en trupp gjorde ett eldöverfall mot en grupperad motståndare.
– Det är en imponerande verksamhet att grundutbildade soldater kan genomföra sådana här skarpskjutningar i krävande förhållanden. Det är en förmåga som kommer bli väldigt viktig då vi fullt ut integreras i Nato. Just förmågan att kunna överleva, men också att kunna bedriva en kvalificerad strid, säger försvarsministern Pål Jonsson (M).
Hur viktig är den här förmågan då Sverige nu är med i Nato?
– Jag har mycket kontakt med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, men även med Christopher Cavoli som är Natos överbefälhavare. Han brukar säga att Sverige har två unika kompetenser. Det är dels Östersjöområdet där vi verkat under ytan, på ytan och i luften i många, många årtionden. Den andra delen är den subarktiska förmågan uppe i norr, säger han och fortsätter:
– Tittar man på försvarssatsningarna så kommer den här regionen att behöva växa. Ytterst beror det på att vi har ett väldigt allvarligt säkerhetspolitiskt läge, men det är också viktiga resurser och förmågor som vi fullt ut kan integrera med de andra Nato-allierade.
Försvarsministern och hans stab fick åka bandvagn den första biten till övningsplatsen.
Att K4 behöver växa kommande åren råder det inga tvivel om, enligt Pål Jonsson (M).
– Jag tycker att det är viktigt vi får större volymer på verksamheterna och jag vet att målsättningen på K4 är att man ska ta emot 200 värnpliktiga nästa år, vilket är väldigt bra. Då jag pratat med förbandschefen och regementschefen så verkar det finnas en stor acceptans lokalt och regionalt för Försvarsmakten, och det ger bättre förutsättningar för tillväxt.
Regementet återinvigdes för knappt tre år sedan och ska ha nått full kapacitet år 2030 då antalet värnpliktiga kommer att uppgå till ungefär 300 stycken.