1935 invigdes växthuset på handelsträdgården vid Prästtjärn och på 50-talet utökades rörelsen med en blomsteraffär inne i samhället. Enligt Åsa Andersson, samhällsbyggnadschef, odlades pelargoner, penséer och rosor i växthuset mellan åren 1935 och 1966. Fastigheten finns med på länsstyrelsens prioriteringslista över förorenade områden.
– Från 1950 till 1966 applicerades DDT med hjälp av växthusrökning. Bekämpningsmedlet spreds med så kallade rökbomber som preparerades med bekämpningsmedlet i from av tabletter med stubin som antändes, säger Andersson och fortsätter:
– I samband med rökningen luktade det starkt från bekämpningsmedlen i boningshuset då det var ihopbyggt med växthuset. Gnagare och andra smådjur påträffades döda i växthuset i samband med rökningen. Övriga bekämpningsmedel var i vätskeform och hur ofta och med vilken metod dessa användes är okänt.
När rörelsen såldes 1966 revs den bortre delen av växthuset och i mitten av 80-talet nedmonterades delen närmast boningshuset.
Under 2021 genomfördes en översiktligt provtagning som påvisade föroreningsförekomst. Därefter beviljades kommunen bidrag, av länsstyrelsen, till kompletterande utredningar som genomfördes under hösten 2022.
I början av 2023 fick kommunen den färdiga rapporten där det visade sig att DDT, och nästan samtliga av de påträffade metallerna som förekommer i halter överstigande riktvärdet, klassas som ämnen med mycket hög farlighet.
– I februari ansökte vi om åtgärdsmedel för att sanera föroreningen men jag har inte fått svar från länsstyrelsen om vi blir beviljade medlen, säger Britta Lundgren.
Enligt Lundgren är Arvidsjaurs kommun angelägen om att det ska skapas villatomter i attraktiva lägen. De utredningar som avser Prästtjärn har kommunen hittills fått full kostnadstäckning för.
– Anledningen till det är att det inte anses finnas någon ansvarig för föroreningen.
Ytterligare en fastighet i Arvidsjaur finns med på prioriteringslistan. Det är tomten där Arvidsjaurs träimpregnering (ATAB) använde kreosot mellan åren 1954 och 1970 och därefter med CCA-medel. Det sistnämnda är träimpregnering med koppar, krom och arsenik.
– För markområdet har en förstudie genomförts. Nästa steg är att göra en huvudstudie av området, men innan bidrag kan sökas för att genomföra huvudstudien behöver en ansvarsutredning tas fram. Den kommer att färdigställas under året, säger Åsa Andersson.
Enligt samhällsbyggnadschefen köpte kommunen fastigheten innan miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999 och kan därför inte hållas ansvarig för de föroreningar som tidigare verksamhet gett upphov till. Om saneringsarbetet kommer dröja ytterligare beror på resultatet av ansvarsutredningen.
– Om utredningen endast pekar ut en aktör som inte längre finns kvar brukar bidrag betalas ut för hela saneringen. Om det fortfarande skulle finnas en aktiv aktör ska de föreläggas sin del av ansvaret och då kan det bli en mer omfattande process.
Enligt Andersson har man vidtagit åtgärder genom att täcka det kreosotförorenade området med ett gruslager för att förhindra spridning via damning.
– Området ligger inom ett befintligt industriområde så det finns inga bostäder, lekande barn eller liknande inom närområdet, vilket gör att risken för exponering är mycket låg, säger Andersson.