Det var i början av september som provtagning av dricksvattnet visade på höga halter av PFAS, per- och polyflyorerade alkylsyror. Först trodde man även att hela Arvidsjaurs samhälle drabbats, men det visade sig vara falskt larm. Ute på flygplatsen visar dock prover på mycket höga halter av PFAS, 2000 nanogram/liter. Redan vid 90 nanogram måste åtgärder göras.
Drygt en månad har passerat och ute på flygplatsen rör det på sig.
– Vi har gjort en hel del åtgärder för att klara vattenförbrukningen just nu, både för oss själva och för resenärerna, med vattenautomater och så. Det är första åtgärden. Sedan har jag anlitat en konsult som jag just fått ett förslag från hur man ska göra utredningen, och givetvis en prislapp på det, säger Lundberg.
Prislappen beräknas landa på drygt 100 000 kr, och arbetet startar så snart som möjligt. När vintern kommer med snö och is finns inget annat att göra än att vänta till våren, så det börjar vara bråttom.
– De kommer att sätta igång med provtagningar på både vatten på olika ställen och ta jordprover, för att se var källan finns någonstans och försöka ringa in den. Samtidigt tittar man på hur man ska kunna rena vattnet också. Det har jag inte fått något på ännu och det har man inte kommit fram till än, men det går nog att rena vattnet med kol. Vi ska försöka ha det klart innan vintersäsongen drar igång på allvar och den stora folkmängden kommer till flygplatsen, säger han.
Flygplatsens personal ingår dessutom numera i en forskningsgrupp.
– En professor vid Karolinska sjukhuset i Göteborg ville göra en studie på vår personal, så vi alla har tagit blodprov en gång, och ska fortsätta ta det fram till nyår. Det finns ju inte gjorda några studier på det här överhuvudtaget tidigare, så det är att göra en riktig utredning om det påverkar kroppen eller inte, säger Lundberg.
Det första provet har de fått svar på, och det visar väldigt väldigt låga halter av föroreningar i kroppen.
– Så det är väldigt lite, men man vet ju ändå inte vad det betyder. Det är betydligt lägre än på andra flygplatser där man har testat, som i Ronneby, men då har personalen bara testats en gång. Det har inte varit någon studie för att se vad som händer sen. Här kommer det att tas prover på oss fler gånger för man vill se hur snabbt kroppen bryter ner det och när det försvinner, säger Lundberg.