"En kvinna blev så arg att hon ställde sin man i bostadskö"

Kvinnor i 35–40-årsåldern söker hjälp för PMS eller PMDS på Arvidsjaurs hälsocentral. Distriktsläkaren Helena Wallström upplever att många har svårt att hantera sin ilska. "En kvinna blev så arg att hon ställde sin man i bostadskö".

"Känner man att man har besvär och att det påverkar omgivningen, då ska man söka hjälp", säger Helena Wallström, distriktsläkare och överläkare i gynekologi och obstetrik på Arvidsjaurs hälsocentral.

"Känner man att man har besvär och att det påverkar omgivningen, då ska man söka hjälp", säger Helena Wallström, distriktsläkare och överläkare i gynekologi och obstetrik på Arvidsjaurs hälsocentral.

Foto: Privat

Arvidsjaur2024-09-04 05:00

Helena Wallström är distriktsläkare och överläkare i gynekologi och obstetrik och jobbar delvis på Arvidsjaurs hälsocentral.

Där möter hon kvinnor som söker hjälp framför allt för den svårare varianten av PMS – PMDS. Många är i 35–40-årsåldern, mitt i livet med heltidsjobb och familj.

– De har haft symptomen tidigare, men nu märks besvären mer och det finns inte heller plats för dem. Många säger att: "Jag vill inte ha det så här längre, det går inte att vara så här arg. Nu söker jag hjälp", säger Helena Wallström.

Hon tror även att det kan vara en period i livet då kvinnor inte i lika hög utsträckning använder p-piller – något som gör att ägglossningen stoppas och man inte längre får problem med PMS/PMDS.

– Känner man att man har besvär och att det påverkar omgivningen, då ska man söka hjälp, säger Helena Wallström som upplever ilskan som ett stort bekymmer.

– Man kan kanske hålla ihop på jobbet, men sedan blir man omotiverat arg på sin egen familj. Man känner inte igen sig själv längre och att "det här är inte jag", säger Helena Wallström som berättar om kvinnan hon mötte som blev så arg på sin man att hon ställde honom i den kommunala bostadskön.

–Sedan blev det en väldigt frostig stämning när han fick ett brev från bostadsbolaget om en lägenhet.

undefined
Helena Wallström berättar att många kvinnor känner att de blir så arga så att det "svartnar för ögonen" och inte ser ljust på framtiden under tiden före ägglossning.

Helena Wallström lyfter fram p-piller som ett alternativ som kan hjälpa mot PMS/PMDS.

– Alla kan inte äta p-piller och alla mår inte bra av det. Men sedan upplever jag också att det finns en trend att det är "fint" att vara utan hormoner. Men vår kropp består nästan bara av hormoner och mår man dåligt tio dagar i månaden så kanske man ska väga fördelarna mot nackdelarna med p-piller.

Ett alternativ kan även vara Sprionolakton, ett vätskedrivande läkemedel som delvis blockerar effekten av vissa hormoner.

En annan möjlighet är att medicinera med antidepressiva läkemedel under de tio dagarna i månaden som är som värst.

– De har visat sig ha en god effekt, säger Helena Wallström och menar att en del kvinnor väljer att ta medicinen hela tiden.

– Då kanske man även har en depression i botten.

undefined
Den som har besvär med sin PMS/PMDS kan framför allt vända sig till sin hälsocentral för att få hjälp. (Arkivbild)

Upplever du att kvinnorna blir hjälpta?

– Ja, det blir stor skillnad, många blir väldigt nöjda, säger Helena Wallström som tycker att vi pratar mer öppet i dag om PMS-besvär.

– Det är inte så mycket "hysch, hysch", längre kring det här. Det är jättebra.

PMS – PMDS

Premenstruellt syndrom, PMS, innebär att humöret försämras under perioden innan man har mens.

Ungefär tre till fem procent av alla som har mens har premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. En svårare variant av PMS.

Symtomen vid PMDS är oftast psykiska. De kan vara så svåra att de upplevs som de symtom man kan få vid depression och ångest. Skillnaden är att symtomen vid PMDS avtar när man får mensen och oftast är helt borta efter mensen. Det är vanligt att PMDS påverkar hela ens tillvaro.

En ny avhandling vid Umeå universitet visar att det går att se förändringar både i hjärnans funktion och struktur hos kvinnor med PMDS. Förändringarna i hjärnan kan bestå även efter den premenstruella perioden.

Källa: 1177

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!