Magnus Joelsson berättar att pärlemormolnen kan skapa ett tunnare ozonskikt.
De som tittat upp mot himlen i vinter har förmodligen observerat att den har varit ovanligt färgglad. Vid flera tillfällen har det rapporterats om ovanliga pärlemormoln vid både soluppgångar och solnedgångar.
Norran har tidigare berättat att pärlemormoln bildas vid väldigt speciella förhållanden. De bildas i den lägre stratosfären och måste belysas på ett speciellt sätt för att få det karaktäristiska skimret. Vindar över fjällkedjan kan också bidra till att de bildas. För att det ska ske krävs det också att stratosfären är mycket kall, kring 80 minusgrader.
– Det är alltid kallt i stratosfären. Normalt finns där inga moln men när det blir extra kallt kan det bildas moln som kan innehålla salpetersyra och svavelsyra, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog vid SMHI.
Han berättar att det finns en trend att stratosfären blir kallare, och det beror tvärtemot vad man kanske skulle tro, på den globala uppvärmningen av jorden. Mer koldioxid leder till att stratosfären kyls ner.
Kan det bli vanligare med pärlemormoln framöver?
– Det är en tänkbar effekt, säger Magnus Joelsson.
Men att stratosfären blir kallare kan också få en annan effekt. Klorföreningar från mänsklig aktivitet letar sig upp i stratosfären. De är kemiskt passiva, men pärlemormolnen gör dem aktiva och det hjälper till att förstöra ozonskiktet, som blockerar det mesta av solens skadliga strålning så den inte når jordytan.
Men Magnus Joelsson kan inte slå fast att just vinterns pärlemormoln beror på växthuseffekten.
– Det finns en naturlig variation också, säger han.