Sverige väljer att stå utanför FN:s nedrustningsavtal

Den starka rösten för en kärnvapenfri värld som Sverige tidigare utgjorde tystnar alltmer.

Sverige 27 september 2020 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I 75 år har vi levt under kärnvapenhotet.

I 75 år har människor världen över kämpat för att befrias från detta hot.

På FN:s internationella dag för avskaffandet av kärnvapnen kan vi dock konstatera att kärnvapenstaterna inte visar några som helst tecken på att vilja verka för en värld utan kärnvapen.

Under 2019 spenderade de nästan 720 miljarder kronor på att upprusta och underhålla sina vapen.

Pressen på nedrustning måste öka.

Sedan 2017 har stater haft möjlighet att ansluta sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Förbudets syfte är att stärka normen mot kärnvapen utifrån humanitär rätt och med hänsyn till kärnvapnens katastrofala konsekvenser för människor, miljö och klimat.

Till dags dato har 84 länder signerat och 45 ratificerat avtalet, däribland Irland, Nya Zeeland, Österrike, Mexiko och Sydafrika.

När avtalet når 50 ratifikationer träder det i kraft. Det innebär att kärnvapen, precis som övriga massförstörelsevapen, kommer att vara förbjudna. Detta kommer att ske i närtid.

Men Sverige har valt att stå utanför. Detta är första gången som Sverige inte går med i ett nedrustningsavtal och innebär en helomvändning i traditionell svensk nedrustningspolitik.

Den starka rösten för en kärnvapenfri värld som Sverige tidigare utgjorde tystnar alltmer.

Tvärtemot den svenska regeringens egendomliga beslut har svenska folket gjort sin vilja tydlig.

Opinionsundersökningar har flera år i rad visat att cirka 80 procent av befolkningen vill att Sverige ska gå med i kärnvapenförbudet – oavsett partitillhörighet.

I flera av de länder som står utanför avtalet har invånare och städer genom ICAN:s (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) stadsupprop höjt sina röster för att deras regeringar ska ansluta sig till konventionen.

Stadsuppropet kräver inga kommunala resurser eller någon lokal implementering. Det är ett sätt för städer, som ofta är mål för kärnvapenattacker, att ta avstånd från kärnvapen och stå upp för sina invånares säkerhet.

I augusti i år beslutade Göteborg som första svenska stad att ansluta sig. Precis som hundratals städer runtom i världen redan gjort, däribland Washington DC, Paris, Hiroshima, Nagasaki och Oslo.

Engagera dig för att din ort ska göra detsamma. Visa regeringen det folkliga stödet för att Sverige ska ta ställning mot kärnvapen och ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud.

Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Åsa Lindström, ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Olyckor, katastrofer

Försvunnen yrkesmilitär misstänks ha kidnappats

Förlängt speluppehåll för senior- och juniorlag – inga matcher före nyår

Skellefteå

Strömavbrott söder om Skellefteå – 80-tal utan el

Jörn

Viltolycka i Jörn på onsdag kväll

Skellefteå

Alimak Groups finanschef slutar

Visa fler