Sverige behöver en starkare grundlag

Socialdemokraterna har varit en bromskloss när det kommer till konstitutionella förstärkningar.

Grundlagen behöver stärkas för att bättre skydda demokratiska rättigheter och rättsstatens institutioner.

Grundlagen behöver stärkas för att bättre skydda demokratiska rättigheter och rättsstatens institutioner.

Foto: Pontus Lundahl/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-09-01 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Sveriges grundlag behöver ett starkare skydd.

Det skriver C-ledaren Annie Lööf och Linda Modig, partiets talesperson i konstitutionella frågor, på DN Debatt (30/8 2021).

Centerpartisterna pekar bland annat på utvecklingen i Ungern och Polen. Där har pressfriheten attackerats, domstolarnas oberoende urholkats och public service stöpts om för att tjäna regeringarnas syften.

Centerpartiet vill bland annat göra det svårare och trögare att ändra grundlagen – riksdagsbeslut om grundlagsändringar ska fattas med kvalificerad majoritet och måste upprepas efter ett ordinarie val – och stärka domstolarnas oberoende.

Man vill också införa en författningsdomstol som ska kunna pröva om en lag strider mot grundlagen.

Liknande förslag har tidigare figurerat i debatten. I slutet av juni föreslog L-ledaren Nyamko Sabuni i princip samma saker (Svenska Dagbladet 26/6 2021). I mars lade Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer fram ett program för att stärka den liberala demokratin, som bland annat inkluderade trögare grundlagsändringar och ett stärkt oberoende för domstolarna (Dagens Industri 4/3 2021).

Både debatten och förslagen är angelägna. Men reformer på området har varit svåra att få till. Socialdemokraterna har varit en bromskloss när det kommer till konstitutionella förstärkningar.

Som Pontus Almquist skriver i Upsala Nya Tidning (30/8 2021) kallade Olof Palme Europakonventionen, ett av de viktigaste instrumenten för skyddet av de mänskliga rättigheterna, för en ”juridisk lekstuga”.

Strömmer pekar på att Socialdemokraterna motsatte sig de mest liberala reformförslagen i grundlagsutredningen 2011, och motvilligt anpassade sig till resten. S avskaffade också den obligatoriska lagrådsgranskningen av regeringens förslag.

Det enda förslag som Stefan Löfven (S) lagt fram på området sedan 2018 handlade om att göra det svårare för riksdagen att avsätta regeringar.

Riksdagen behöver ta ett större grepp om frågorna. Det är inte bara domstolarnas och mediernas oberoende som behöver skyddas, utan även universitetens och den fria forskningens.

Den svenska äganderätten är fortfarande relativt svag, något som Centerpartiet drev på för att ändra i och med januariavtalet. Sverige får också återkommande internationell kritik för den bristande antikorruptionslagstiftningen.

Det finns mycket kvar att göra när det gäller grundlagen, och konstitutionella processer tar tid. Desto större anledning att börja snarast.