Regeringen måste snarast införa ett statligt planeringsstöd till kommunerna för uppdatering av deras vindkraftsplaner.
Det vore en mycket effektiv åtgärd som underlättar klimatomställningen av industrin och transporterna i hela Sverige.
Energimyndigheten och Naturvårdsverket presenterade för en tid sedan sin nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad.
Myndigheterna vill att länsstyrelserna, i samarbete med kommunerna, ska skapa förutsättningar för en tredubbling av den landbaserade vindkraftsproduktionen så att den uppgår till 80 TWh. Det motsvarar ungefär halva den nuvarande elproduktionen i Sverige.
Den ökade elproduktionen är nödvändig både för att klara industrins omfattande klimatsatsningar och för att stärka elförsörjningen.
Utbyggnadsbehovet i Västerbotten anges till 7,5 TWh, vilket kan klaras med totalt 357 moderna vindkraftverk som tar 0,7 procent av länets yta i anspråk. Men var bör dessa byggas?
Energimyndigheten och Naturvårdsverket har pekat ut områden i länet som ur ett nationellt perspektiv är lämpliga för vindkraft.
De vill nu att länsstyrelserna ska föra in regionala aspekter och tillsammans med kommuner och andra aktörer peka ut lämpliga områden för vindkraft i Västerbotten.
Kommunernas nuvarande planer för vindkraft är ofta cirka tio år gamla. De upprättades med hjälp av ett statligt stöd som infördes av Alliansregeringen 2007. Många kommuner uppgav att de tack vare stödet kunnat öka kunskapen om vindkraft och översiktsplanering.
Det bör nu införas ett nytt statligt stöd till kommunerna så att de får hjälp med att uppdatera sina äldre vindkraftsplaner.
Detta förslag har fått stöd av såväl länsstyrelser, regioner och kommuner som av företrädare för vindkraftsbranschen.
Om kommunerna i dialog med medborgarna uppdaterar sina vindkraftsplaner blir det tydligare var man får bygga och var man inte får bygga vindkraft. Lokala konflikter kan ofta undvikas.
Ett stöd till kommunernas vindkraftsplanering vore en extremt effektiv klimatåtgärd. Anta att 200 miljoner kronor i ett nytt planeringsstöd leder till att det byggs ytterligare 10 TWh vindkraft, som annars inte hade blivit av.
Det skulle kunna minska klimatutsläppen med cirka sex miljoner ton om året, motsvarande 12 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser.
Ibland kan ett helt okontroversiellt beslut spela en mycket stor roll. Så är det nu. Det finns inga skäl för energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) och miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) att vänta.
Ett planeringsstöd till kommunerna i den kommande budgetpropositionen kan på ett effektivt sätt bidra till den nödvändiga klimatomställningen. Det vore också bra för Västerbotten.