ââDet var ganska förvĂ„nande, jag hade inte trott att det skulle vara sĂ„ stora effekter, sĂ€ger Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi vid Lunds universitet.
Han har tillsammans med andra forskare studerat hur torkan 2018 pÄverkade kol- och vattenbalanser i sammanlagt elva skogar i Sverige, Finland, Danmark och Estland. Studien publiceras i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society som en del i ett större europeiskt vetenskapligt projekt med över 200 forskare.
"VĂ€ldigt tydligt"
Anders Lindroth har med hjÀlp av kollegorna nyttjat mÀtinstrument i master ovanför skogarna och mÀtt turbulens och koldioxidkoncentration. Med instrumenten har de kunnat se flödet av koldioxid som gÄr frÄn skogen upp till atmosfÀren.
NÀr trÀd vÀxer binder de koldioxid genom fotosyntesen, vilket Àr en viktig process för att hÄlla klimatet i balans. Den svenska skogen tar enligt NaturvÄrdsverket upp mer vÀxthusgaser Àn den slÀpper ut och sÀgs dÀrför fungera som en kolsÀnka.
Ett normalt Är binder en svensk skog i genomsnitt 160 gram kol per kvadratmeter. Den nya studien visar att under 2018 minskade upptaget med 59 gram kol per kvadratmeter i snitt.
ââDet Ă€r en vĂ€ldigt tydlig minskning, sĂ€ger Anders Lindroth.
Torrperioderna ökar
Störst pÄverkan sÄg forskarna pÄ den Àldre granskogen Skogaryd i VÀstra Götaland som tappade 389 gram kol per kvadratmeter frÄn ett upptag pÄ nÀstan 500 gram per Är. Men mest slÄende var resultatet för den skÄnska granskogen Hyltemossa söder om Perstorp som fick sitt kolupptag helt utraderat. Det förvÄnade Anders Lindroth.
ââDet man har lĂ€rt sig av de hĂ€r klimatmodelleringarna Ă€r att risken för sĂ„dana hĂ€r episoder ökar, bĂ„de frekvensen och styrkan av torrperioderna riskerar att öka i framtiden, och det gör ju att man bör ha koll pĂ„ det hĂ€r i framtiden. Speciellt om man ska etablera nya skogar, sĂ€ger han.
LövtrÀd och Àven tall, som har djupare rotsystem Àn gran, klarar sig oftare bÀttre under torrare perioder. Forskarna studerade Àven dessa typer av skogar men urvalet var för litet för att kunna dra nÄgra lÄngtgÄende slutsatser.
PÄverkar Àven 2019
Av de elva studerade skogarna var det tvÄ uppe i norr, bland annat finska KenttÀrova, som drog nytta av vÀrmen och ökade sitt nettoupptag av kol.
ââVĂ€dret var ju bra och det Ă€r i princip positivt för fotosyntesen, och det ser man ju pĂ„ avdunstning till exempel. Torrt vĂ€der, mycket solsken och hög temperatur Ă€r ofta avgörande för att kunna producera mycket, sĂ€ger Lindroth.
NÀr forskarna nu planerar en uppföljning av hur skogarna ÄterhÀmtat sig under 2019, som var ett bra Är nederbörds- och vÀdermÀssigt, sÄ ser det ut som att Hyltemossa Äterigen drabbas av ett nollupptag.
ââEffekten verkar sitta i, men det har vi inte analyserat Ă€n. Det Ă€r intressant att följa upp hur lĂ€nge det hĂ€nger i. Men torkan 2018 har definitivt minskat Sveriges skogars kolupptag jĂ€mfört med andra Ă„r. Det Ă€r ingen tvekan om det, sĂ€ger Anders Lindroth.