Det är måndag kväll och Benjamin Prantner och Siri Stenmark sitter i en hyrbil strax utanför Sundsvall. De kör norrut för att hinna hem till jobb och en viktig arbetsintervju.
SAS-piloterna hade ännu inte gått ut i strejk på morgonen när paret kom fram till Arlanda för att ta flyget till Skellefteå.
De möttes av en kaotisk situation, med långa köer redan till bagageinlämningen, berättar Siri.
– Sen köade vi en timme till säkerhetskontrollen, och när vi kom fram så fick vi veta att flyget hade blivit inställt. Till slut fick vi hämta ut våra väskor igen.
Vid bagageutlämningen hade de svårt att ta sig fram, berättar paret. Salen var full av människor som, likt Siri och Benjamin, fått veta att de blivit ombokade. Många av dem skulle också resa till Skellefteå. De såg bland andra en ensam förälder med två små barn, och en ung tjej som reste själv och inte visste hur hon skulle hinna till jobbet dagen därpå.
– Jag tyckte så synd om dem. Vi hade i alla fall varandra, det var så många som var ensamma, säger Siri.
På eftermiddagen lyckades de hitta ett hörn på flygplatsen där de kan ladda sina telefoner och vila upp sig. De minns det som att luften hade gått ur alla.
– Folk låg och sov överallt. Det kändes som en uppgiven stämning bland både resenärerna och personalen. Alla var verkligen berörda av det här.
Efter en hel dag på Arlanda, med köer till allt från informationsdiskar till toaletter, fick de till slut tag på en hyrbil.
Fler resenärer gick i liknande tankar, några försökte hyra bil för att ta sig så långt som till Kroatien. En annan skulle bila till Luleå.
– Sverige är långt, men inte för en norrlänning. Det är bara att gasa på, skrattar Siri.
De upplever inte att SAS erbjöd någon vidare hjälp under dagen, varken med information eller ekonomisk ersättning. I stället var det deras föräldrar som erbjöd sig att bidra till hyrbilskostnaderna för hemresan till Skellefteå.
– De sa att det viktigaste är att vi tar oss hem, så jag kan jobba och Benne får göra sin arbetsintervju. Morsan sa att de skulle bjuda på hotell i Sundsvall så vi inte behöver köra hela vägen på en kväll. De är så himla snälla, vi har så fina människor i vår omgivning, säger Siri.
Benjamin stämmer in från förarsätet.
– Det finns de som har det mycket värre.