Regeringen sviker flygets infrastruktur

Regionala flygplatser, som Skellefteå Airport, riskerar därmed en dubbelsmäll eftersom de ofta har flygtrafikledning i privat regi.

Flyget betalar för sin infrastruktur på marken och i luften

Flyget betalar för sin infrastruktur på marken och i luften

Foto: Fredrik Hagen

Debatt2020-08-07 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringens åtgärder för flyget är otillräckliga och skiljer mellan statliga och regionala flygplatser. Konkurrensen snedvrids när statliga Luftfartsverket får stöd medan övrig flygtrafikledning i stort sett lämnas tomhänt.

Flyget betalar för sin infrastruktur på marken och i luften. Flygtrafikledning, flygplatser, säkerhetskontroller och myndighetstillsyn – ja, hela systemet finansieras normalt sett genom avgifter som flygbolagen tar in från sina passagerare.

Men coronakrisen har kortslutit flygets avgiftssystem. Antalet flygpassagerare har minskat med över 90 procent under våren. Enligt Transportstyrelsen beräknas antalet passagerare minska med 61 procent under 2020 och även 2021 förväntas trafiken ligga på volymer långt under 2019. 

Vi anser därför att staten måste hantera driftsunderskott och ackumulerade avgiftsunderskott som byggts upp under coronakrisen genom lån eller stöd.

Staten skjuter nu till 100 miljoner kronor som ett engångsbelopp till några av landets regionala flygplatser vilket motsvarar en tredjedel av det ökade underskottet som Sveriges Kommuner och Regioner har hemställt till regeringen om. Trots detta förväntas alla flygplatser vara öppna. 

Ett konkret och brådskande exempel på infrastrukturförfall är flygtrafikledningen. I Sverige är marknaden för flygtrafiktjänster konkurrensutsatt med flygtrafikledning i privat och statlig regi.

Det är välkommet att staten tar ansvar för Luftfartsverket och ersätter affärsverket med 900 miljoner kronor för tappade intäkter under coronakrisen. Men när inget stöd ges till övriga aktörer på marknaden, som finansieras på samma sätt och är minst lika drabbade.

Regionala flygplatser, som Skellefteå Airport, riskerar därmed en dubbelsmäll eftersom de ofta har flygtrafikledning i privat regi som inte får stöd av staten. Som svar på en direkt fråga till regeringen hänvisar Infrastrukturdepartementet till de 100 miljoner kronor som endast kommer vissa flygplatser tillgodo liksom de generella stödpaketen, trots att dessa åtgärder täcker mindre än 10 procent av intäktsbortfallet.

Dessutom har regeringen tackat nej till en gemensam europeisk lösning som tagits fram inom det europeiska flygtrafikledningsorganet Eurocontrol som har erbjudit alla medlemsstater ett lån till låg ränta med en fastställd avbetalningsplan.

Nu måste regeringen ta ansvar för hela flygets infrastruktur.