”Folkhälsomyndigheten kunde ha varit snabbare, mer flexibla och öppna för att ta in olika aspekter på hur smittan ska hanteras, och jag förstår inte varför de väntade med rekommendationerna om social distansering. Det gjorde att smittan blev mer utbredd och fler dog än om det hade infört restriktioner en eller två veckor tidigare”, säger Joacim Rocklöv professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet.
Joacim Rocklöv är tillbaka på jobbet efter en välbehövlig semester. Våren var minst sagt hektisk för professorn vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Några av hans larmrapporter, tidigt under pandemin, väckte starka reaktioner. Inte minst från media.
– Det ringde journalister från hela världen från tidig morgon till sen kväll och till sist slutade jag svara på 99 procent av alla förfrågningar. Jag ville hinna med min forskning och familj också, säger han till VK.
Redan i februari blev han “inkastad” i en studie tillsammans med forskarkollegor i Kina, som ville att han skulle göra något kring coronaviruset. De studerade händelsen på kryssningsfartyget Diamond Princess som satte passagerarna i karantän i hamnen i Yokohama.
Då visste ingen hur mycket svenskarna skulle ändra sitt beteende.
Studien visade att smittan spreds väldigt snabbt på båten och slutsatsen var att det troligtvis hade varit mer effektivt att isolera personer utanför fartyget i stället för att låta dem stanna kvar.
En annan studie i Sverige som Umeåprofessorn deltog i tillsammans med en större grupp forskare, bland annat några knutna till Region Västerbotten, handlade om hur vi borde förbereda oss inför en lokal smittspridning i Sverige.
Deras rapport beskrev vilken effekt den fysiska distanseringen har på behovet av IVA-platser och dödsriskerna. Det handlade om mycket höga siffror, närmare tio gånger så höga än hur det sedan blev, om inget gjordes för att minska smittspridningen.
– Då visste ingen hur mycket svenskarna skulle ändra sitt beteende. Våra scenarier visade också en utveckling som liknar det som faktiskt sedan inträffade, då med mycket fysisk distansering.
Rapporten fick stor uppmärksamhet, och Rocklöv som var ansiktet utåt anklagades för att vara alarmist.
– Jag delade inte den riskanalys som gjordes under inledningen av pandemin utan såg att social distansering borde sättas in så tidigt som möjligt och att det fanns risk för katastrofbeläggning på IVA. I det läget måste jag föra fram det jag hade sett, säger han.
I en debattartikel den 11 mars krävde Rocklöv tillsammans med flera andra forskare att strategin för att minska smittspridningen krävde ett snabbare och mer kraftfullt agerande av Folkhälsomyndigheten, och den 15 mars mötte han statsepidemiolog Anders Tegnell i SVT:s Agenda där han varnade för att intensivvårdsplatserna skulle ta slut om inte skarpa regler för social distansering infördes.
Två dagar senare stängdes gymnasieskolorna och universiteten och den 29 mars kom beslutet om samlingar på max 50 personer.
– Efter Agenda började Tegnell prata om att hålla avstånd, undvika stora samlingar och jobba hemifrån, och det var jättebra för om Sverige bara hade kört på hade det kunnat bli katastrofalt dåligt, säger Joacim Rocklöv som ändå tycker att Folkhälsomyndigheten agerade alldeles för sent.
– Om vi hade infört social distansering en eller två veckor tidigare hade vi haft långt ifrån närmare 6 000 döda i dag. Jag förstår inte varför man väntade med att bromsa smittspridningen. Vi hade tur som klarade trycket på IVA med nöd och näppe, men samtidigt vet vi inte på vilken nivå vi kommer att hamna i slutändan, säger han.
Under våren fortsatte Rocklöv att delta i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Bland annat efterlystes mer transparens kring vad myndigheten grundade sina beslut på.
– Nu är det mycket bättre men jag tycker att de hade kunnat involvera fler i processen tidigare genom att engagera fler experter inom olika discipliner och genomföra snabba riskanalyser kring åtgärder och virusets effekter på samhället. Till exempel kring barn och skolgång, säger Joacim Rocklöv.
Det sista debattinlägget som han undertecknade var den omtalade artikeln i DN den 14 april där 22 forskare bland annat skrev att tjänstemännen på myndigheten “hittills inte visat på någon talang” samtidigt som siffrorna på dödstal som man hänvisade till visade sig vara missvisande.
– Det blev en tråkig ton särskilt när rubriken för artikeln slog fast att tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten var talanglösa. Det blev inte konstruktivt och framstod som att det finns två läger som slåss mot varandra. Sedan dess säger jag vad jag tycker på egen hand.
Några av de 22 forskarna har bildat nätverket Vetenskapligt forum covid-19, och frågan om munskydd har föranlett flera debattinlägg av dem, nu senast ansåg de att lärare och elever i grundskolan ska använda munskydd för att minska smittspridningen i skolan.
– Jag har aldrig varit med där men har ingenting emot dem, och visst kan man ifrågasätta Sveriges hållning när det gäller munskydd, säger Rocklöv.
Under tisdagens pressträff meddelade också Folkhälsomyndigheten att användandet av munskydd i vissa miljöer diskuteras.
– Smittspridningen vid klusterhändelser, där människor befunnit sig nära varandra, tyder på att smitta sprids via vår andning och/ eller nysningar. I alla fall till viss del och då kan det vara värt att fundera på munskydd. Nu säger till och med KI:s rektor att de skyddande effekterna av att använda munskydd inte längre går att ifrågasätta.
Hur tycker du att Folkhälsomyndigheten har skött sig?
– De har varit lite fyrkantiga men å andra sidan har de suttit lugnt i båten och det har kanske behövts. Samtidigt är det tveksamt att vi hanterat pandemin så annorlunda än alla andra länder och utgått ifrån att siffrorna kommer att jämna ut sig på flera års sikt, för det vet vi inte.
Den tuffa våren gick över i sommar och antalet som vårdas på IVA och antalet döda har sjunkit stadigt. Det betydligt lugnare läget har flera orsaker enligt Rocklöv.
– I sommar har vi varit mycket utomhus som ger lite spridning, men sen har vi en mer etablerad beredskap för att begränsa smittan ute i regionerna. Vi vet att social distansering fungerar och när vi kopplar det till mer testning tror jag vi kan hålla smittspridningen på en väldigt låg nivå.
Hur kommer det sig att Västerbotten klarat sig så bra?
– Regionens smittskydd har varit duktiga på att testa vårdpersonal och se till att de inte sprider smittan vidare, vi bor inte lika tätt som i storstäderna och vi har en större del högutbildade med stor medvetenhet om hur vi ska agera.
Gymnasieeleverna återvände till skolorna i veckan och snart kommer studenterna tillbaka till universitetet. Hur kommer det att gå?
– Nu är vi mer förberedda och vet mer om både virus och smittspridningen, det är ett övertag vi inte hade i våras. Jag hoppas vi ska klara det men det finns en risk att det ökar och vi är långt ifrån immuna. Det kommer att krävas fortsatta åtgärder länge än.
Bortsett från det tragiska med alla sjuka och döda ser Joacim Rocklöv att pandemin även har fått en del positiva följder.
– Att vi har kunnat ställa om samhället så snabbt, inte minst med tanke på hållbarhetsaspekten, är bra och sen reser vi mycket mindre. Jag jobbar mycket med internationella projekt och har sluppit flänga runt eftersom vi haft digitala möten i stället. Det hoppas jag kommer att fortsätta.
Är det någonting du ångrar av ditt agerande under våren?
– Att tonläget blev så hätskt, men debatten ska pågå och måste få fortsätta när Sveriges hållning är så annorlunda än andra länders. Tänk om vi har fel, vad blir konsekvenserna då?