Från att patienter har fått vänta i åtta till tio månader finns det nu tider inom någon vecka.
– Det nya läget bådar gott för att vi också ska kunna jobba bort operationsköerna”, säger uroterapeuten Jonas Forssander.
Urologin i Västerbotten har under flera år dragits med jättelånga köer och brist på bland annat urologer. Skellefteå lasarett har inte varit förskonat. Men nu har det skett en positiv förändring.
För två år sedan fanns det en urolog och en urologisjuksköterska på urologimottagningen vid Skellefteå lasarett. I dag finns där två urologer, en ST-läkare, en uroterapeut och två kontaktsjuksköterskor. En till ST-läkare är på gång.
– Det innebär att vi inte har någon väntelista till urologen nu. Vi har betat bort den ryggsäck vi haft. Dessutom bygger vi upp möjligheter att få in blivande urologer, säger uroterapeuten Jonas Forssander.
Urologer är det generellt svårt att få tag på i hela landet. Och det är just i Skellefteå läget för tillfället är så här ljust. NUS har fortfarande problem.
– Vi tittar på att kunna hjälpa dem också. Så hoppas vi att regionen förstår att Skellefteå är värt att satsa på, säger han.
Jonas Forssander påpekar att urinvägsproblem isolerar jättemånga människor. Och i och med att vi blir äldre och äldre så ökar också problemen.
Men vilka sorts besvär är det patienter söker för och vad kan man få hjälp med? De största patientgrupperna har huvudsakligen urinlagrings- och tömningsproblem och cancer i urinblåsa eller prostata.
Lagring kan handla om att blåsan är överaktiv, något som ofta kommer smygande.
– Normalt är att kissa två till fyra deciliter fyra till åtta gånger per dag. Man ska klara att hålla emot när man är kissnödig och när man kissar ska man kunna kissa en deciliter på tolv sekunder.
Kissar man oftare får man en nedåtgående spiral där blåsan blir stadigt mindre och ”kisslarmet” går oftare.
– Forskning har visat att det tar det tre till fem år innan man söker hjälp för detta, säger Jonas Forssander.
Att man kissar ofta kan hänga ihop med att det gör ont när blåsan fylls på och att det släpper när man kissar.
– Man går och kissar för säkerhets skull. Det finns de som kissar 30–40 gånger på en dag. Jag lider verkligen med dem.
När det gäller problem med tömning av blåsan kan det hos män handla om förstorad prostata som stänger av en del av urinröret. Det kan också handlar om kronisk urinvägsinfektion eller bäckenbottenproblem.
– Framförallt smärta dessa patienter klagar på.
Tömmer man inte kan blåsan tänjas ut och förlora sin förmåga att dra ihop sig.
– Därför är det viktigt att se till att man tömmer blåsan ordentligt.
En del yrken är också i riskgruppen då de har en arbetsmiljö som gör att de inte hinner gå på toaletten. Det handlar bland annat om sjukvårdspersonal och chaufförer.
Inkontinens, när man har svårt att hålla sig, ökar successivt med åren hos kvinnor. Vid 20 års ålder har cirka fem procent problem och vid 80 års ålder cirka 25 procent. Männen har i gemen bättre mindre urinläckage än kvinnor och det är först efter 65 års ålder som problemet ökar.
– Det har med barnafödande att göra. Hur många mammor ser du som hoppar studsmatta?
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män. Cirka 10 000 män får den diagnosen varje år. Sammanlagt 2 800 personer får urinblåsecancer årligen. Båda cancerformerna ökar med ålder.
Enligt Jonas Forssander är det många som går och lider för sina besvär, helt utan anledning.
– Många tror inte att det finns hjälp att få. Men det finns mycket att göra.
När det gäller inkontinens handlar det om bäckenbottenträning.
– Många kvinnor har pejl på detta. Många män har otränad bäckenbotten. Det vanligaste problemet är att de inte hittar musklerna, men det kan de få hjälp med på hälsocentraler eller här hos oss.
Elstimulering är en av metoderna man kan ta till om vanlig bäckenbottenträning inte fungera.
– Och så gäller det att prova ut sina inkontinensskydd. Många män lånar dem av hustrun, men de är inte tillräckligt breda. Det blir som att ha string.
Jonas Forssander tipsar om att det finns appar, Tät 1, 2 och 3, som kan hjälpa till med träningen.
Om blåsan är överaktiv kan man också träna upp bäckenbotten och blåsan så man kan hålla sig längre. Funkar det inte finns mediciner som kan lugna signalerna till och från blåsan. Dessutom kan man pröva nervstimulering med ström av nedre delen av ryggen under 30 minuter.
– Det har lika bra effekt som medicin, men inga biverkningar.
Förstorad prostata kan behandlas med medicinering, värmebehandling eller hyvling av prostatan.
En annan metod som kan hjälpa till att tömma urin före behandling är kateter.
– Många gillar det för att den ger en frihet och man kan se till att blåsan är ordentligt tömd.
Prostatacancer behandlas genom att man följer PSA-värdet, genom operation, strålning eller medicinering.
Vid blåscancer hyvlar man ofta bort cancern om den sitter i slemhinnan. Om den har spridit sig till musklerna kan man behöva ta bort hela blåsan. Då får man en urostomi på magen. Norran har tidigare berättat om hur det är att ha en sådan.
Var ska man söka hjälp först om man misstänker problem med urinvägarna?
– Hälsocentralerna sitter oftast på goda kunskaper hur patienter ska få hjälp kring ovanstående besvär. I de fall där de behöver konsultera specialister inom urologi så skickar de en remiss till oss.
Nu på våren var det tänkt att ett informationsmöte skulle hållas för allmänheten om urinvägsbesvär. På grund av coronaviruset blev det inställt och flyttat till september.