Snart kan Zahra Zamani, 22, och hennes två döttrar tvingas skiljas från barnens pappa på obestämd tid. Hassan saknar uppehållstillstånd eftersom Migrationsverket anser att han inte kan styrka sin identitet.
I hemlandet är det möjligt för Hassan att få ett nytt pass och på nytt söka uppehållstillstånd för familjeanknytning i Sverige, men det är ovisst hur lång tid den processen kan ta, det kan dröja månader eller år innan han får möjlighet att se sin sambo och sina barn igen.
Hassan Zamani kom till Sverige 2015. Det var året efter att hans gravida flickvän Zahra kommit till Sverige. De bosatte sig i Lövånger där Hassan fick arbete på ett äldreboende och inom hemtjänsten. Dottern Helena föddes och efter att Zahra fött deras andra barn Yasna flyttade de vidare till Kåge.
Hassan fortsatte att arbeta inom vården efter flytten. Den här gången som fast anställd inom hemtjänsten på Sunnanå. I december kom beskedet – Hassan nekades arbetstillstånd och tvingades sluta arbeta. Familjen flyttade till Anderstorp i januari och lever sedan dess enbart på Zahras inkomst från studiebidrag och extraarbete.
– Jag märker på Hassan att han håller på att bli deprimerad. Han går bara hemma hela dagarna och får inte jobba och vi vet aldrig när dagen kommer då han måste lämna oss, säger sambon Zahra Zamani och fortsätter;
– Det känns jättejobbigt. Han är inte bara pappa till våra två barn, utan även min man. Han behövs här för att uppfostra våra barn och vi har en drygt sex år lång relation som vi byggt upp.
Hassan har kämpat för att få igenom sin asylansökan, men fått avslag på den tre gånger. På ansökan om arbetstillstånd har han blivit nekad två gånger och nu senast ansökte han om uppehållstillstånd på grund av anknytning, men för en månad sedan kom beskedet att han blivit nekad även på den. Nu finns det ingen ytterligare möjlighet för Hassan att överklaga, men han har inte fått något datum för när utvisningen kommer ske. På grund av den rådande situationen med pandemin kan han inte bli utvisad i nuläget. Men oron hänger konstant i luften som ett mörkt moln.
Vardagen är tung och oviss för Hassan och hela familjen är starkt påverkade av situationen. Barnen är medvetna om att deras pappa en dag kanske kommer att försvinna.
– Barnen är ständigt på sin vakt. Då han till exempel var i Stockholm för ett tag sedan så blev de jätteoroliga och frågade om pappa inte skulle komma hem något mer nu, säger Zahra sorgset.
Hassan har ingen möjlighet till någon inkomst och han har heller inte rätt till sjukvård i Sverige, bortsett från akutsjukvård.
– Det känns som jag inte längre har någon framtid. Det liv jag har byggt upp här med familj, vänner och arbete rivs ner och förstörs. Jag kan inte längre sova på nätterna, jag vet inte vad som kommer hända imorgon, är det då poliserna kommer för att hämta mig och föra iväg mig, säger Hassan Zamani.
Hassan har inte bott eller varit i Afghanistan sedan han var tolv år gammal och har ingen släkt kvar i landet. Han har bott i Iran och Grekland före han kom till Sverige.
Anledningen till att Hassan ska utvisas är att han enligt Migrationsverket saknar giltiga identitetshandlingar. Hassan har överklagat beslutet till Migrationsdomstolen som gör samma bedömning.
Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst menar att de har utgått från det regelverk som finns. För att kunna få uppehållstillstånd i Sverige krävs det att du kan styrka din identitet.
–Det handlar om att man måste kunna visa vem man är. En klarlagd identitet är en grundläggande förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Med hänsyn till att han bland annat har berättat att de handlingar som han haft för att få ut sitt hemlandspass innehåller felaktigheter angående civilstånd samt födelsedatum anser Migrationsverket att han inte uppfyllt identitetskraven, säger han.
Tar ni hänsyn till att barnkonventionen blivit lag då ni beslutar i utvisningsärenden?
–Migrationsverket har gjort en prövning av barnets bästa och bedömningen i den är sammanfattningsvis att det skulle vara bättre för barnen att fadern skulle stanna, men lagkravet om klarlagd identitet som är kopplat till den reglerade invandringen väger tyngre enligt svensk lagstiftning, säger Pierre Karatzian.