Hannelore Wenkeler, överläkare vid kvinnokliniken i Skellefteå, berättar att deras situation inte förbättrats: ”Vi har fortfarande inga egna vårdplatser”, säger hon.
– Situationen är akut. Åtgärder måste till nu, det här kan inte dras i långbänk. Många kliniker har länge haft det mycket tufft. Vi har redan svårigheter att rekrytera och behålla personal, vilket leder till en ökad vårdplatsbrist, säger Jonas Holm, en av läkarna bakom uppropet.
Över hundra läkare har skrivit under, vilket gör uppslutningen närmast total. Uppropet riktar sig till politiker och sjukvårdsledning.
Norran har i ett flertal artiklar rapporterat om utmaningarna vid Skellefteå lasarett. Bristen på vårdplatser, undermåliga lokaler där bajsvatten kan bubbla upp och svårigheten att rekrytera. Samtidigt dröjer den nya sjukhusbyggnaden.
I skrivelsen lyfts flera brister fram. Vid medicin- geriatriken pekar man bland annat på ett stadigt minskande antal vårdplatser, främst till följd av sjuksköterskebrist. ”Riskerna för arbetsrelaterad ohälsa med sjukskrivning som följd ökar, liksom att sjuksköterskor och undersköterskor inte orkar mer och säger upp sig”.
Överbeläggningar och personalbrist leder till en minskad produktion. Från ortopedkliniken larmar man om att strukna protesoperationer ”känns mer som regel än som undantag”.
Vid kvinnokliniken brottas personalen med icke ändamålsenliga lokaler, för få mottagningsrum och otillräckliga personalresurser. ”Vi är helt stafettberoende och kommer att vara så under många år framöver”, slår läkarna fast.
– Och vi har fortfarande inga egna vårdplatser, säger överläkaren Hannelore Wenkeler.
Barnkliniken skriver att det är svårt att få ihop semestrarna, med hot om sommarstängning som följd, samt att även vuxna kan behöva vårdas på barnkliniken ”vilket inte är optimalt”.
Belastningen på röntgen leder till att fler undersökningar får utföras på jourtid, med ökat belastning på jourpersonal. Och väntetiderna är långa.
Vid anestesikliniken pekar man bland annat på att allt fler IVA-platser upptas av patienter som egentligen inte gagnas av platsen, vilket går ut över de som verkligen behöver IVA-vård.
I uppropet presenteras förslag på åtgärder som enligt läkarna skulle förbättra situationen. I stora drag handlar det om att öka grundbemanningen. Att ge undersköterskor och sjuksköterskor som väljer att stanna en löneförhöjning, vilket skulle göra sjukhuset ”attraktivt för andra än hyrpersonal”.
Läkarna vill även att sjuksköterskeutbildningen återkommer till Skellefteå, då distansutbildningen lockar många studenter som inte vill stanna på orten.
Läkarna vill även att det inrättas en överordnad tjänst som ansvarig för samordning på Skellefteå lasarett.
Jonas Holm, läkare vid kirurgkliniken: ”Situationen är akut. Åtgärder måste till nu, det här kan inte dras i långbänk. Många kliniker har länge haft det mycket tufft”.
Är den ansträngda situationen en risk för patienterna?
– I det långa loppet blir det en patientsäkerhetsrisk. Allt påverkas ju när vi inte får det att fungera, när det är ont om platser och patienter får ligga på fel ställe, säger Jonas Holm.
Vad kan problemen vara?
– Vi försöker bland annat kompensera med kortare vårdtider, vilket leder till att patienter kan skickas hem för fort. Ibland går det bra, men ibland ser vi att de då kommer tillbaka.
I uppropet kräver läkarna bland annat svar på hur sjukhusets vårdplatser ska säkras under 2022. De vill också ha svar på vilka prioriteringar som blir aktuella när sjukhuset inte klarar att upprätthålla akutvårdsplatserna.