Kvinnlig rösträtt en liberalfeministisk seger

Liberala kvinnors föregångare har kämpat för frihet och feminism i över 200 år.

Sverige 20 september 2021 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kampen för kvinnlig rösträtt hade pågått länge innan kvinnor i september för 100 år sedan fick den.

Efter mångårig kamp där liberala rösträttskvinnor som Elin Wägner och Anna Whitlock varit pådrivande drevs rösträttsreformen till slut igenom. I dag ser vi kvinnlig rösträtt som en självklarhet, men jämställdheten har aldrig kommit gratis – varken då eller nu.

Alla var inte entusiastiska inför rösträttsreformen. Det fanns riksdagsmän som hävdade att kvinnors hattar skulle skymma sikten i riksdagen och att kvinnor på landet inte kunde bege sig till vallokalen då de behövdes ”för tillsynen av barn och kreatur”.

I och med rösträttsreformen tog kvinnor plats i beslutande församlingar i Västerbotten.

Det inleddes med kommunalvalen och i länet hade Anna Grönfeldt, ordförande för den liberala kvinnoföreningen i Umeå, samma år ställt upp i valet till fullmäktige. Hon blev första kvinna att bli invald i kommunfullmäktige i Umeå.

I riksdagspolitiken dröjde det till 1945 innan Ragnhild Sandström från Skellefteå, som första liberala politiker och kvinna från Västerbotten, blev invald i riksdagen.

En skicklig riksdagsledamot var Ulla Orring från Umeå, politiker för Folkpartiet, numera Liberalerna, i kommunfullmäktige, landstinget och i riksdagen mellan 1985 och 1994.

Maria Lundqvist Brömster från Nordmaling, som var ledamot i riksdagen mellan 2006 och 2014 är fortfarande är en aktiv, liberal region- och kommunpolitiker med goda ambitioner för länet.

Liberala kvinnors föregångare har kämpat för frihet och feminism i över 200 år. Vi har drivit fram reformer som gjort skillnad för jämställdheten, som att kvinnor inte ska kunna avskedas på grund av graviditet eller giftermål, pappamånader, avskaffad sambeskattning och mycket därtill.

I dag står vi inför helt andra utmaningar än vad våra föregångare gjorde, som att stänga pensionsgapet, stoppa mäns våld mot kvinnor, åtgärda bristerna i förlossningsvården och utrota hedersförtrycket.

Nu som då finns det motstånd, men vi ger oss inte. Vi kommer att fortsätta kämpa för frihet och feminism.

”Det måste finnas kvinnor, modiga och behjärtade nog att våga stå för en mening även om den inte är populär, men som kanske är ämnad att prägla en kommande tid” sa Elisabeth Tamm, liberal riksdagspionjär. Hennes ord klingar lika sanna 100 år senare.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Mikael Bengtsson: Ja, må den leva, den kvinnliga rösträtten

Mikael Bengtsson: Om konsten att göra det omöjligas konst möjlig

Mikael Bengtsson: Nu måste någon säga ja i stället för nej

Västerbottens riksdagsledamöter om krisen