Kommunerna behöver planera för klimatanpassning

Stater med otillräckliga klimatmål och svaga ekonomiska incitament för utsläppsminskningar har skapat behovet av klimatanpassning.

Sverige 22 november 2020 12:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

2019 finansierades klimatanpassning för 173 miljoner kronor via statsbudgeten.

I år är 124 miljoner budgeterade. För åren 2021 och 2022 vardera 78.

Anslaget har alltså mer än halveras samtidigt som behovet snabbt ökar.

Det är en kraftfull signal till kommuner och företag att de i allt väsentligt måste hantera klimatanpassningen själva.

Runt om i världen ser vi förfärande effekter av ett förändrat klimat: våldsamma bränder, intensiva tropiska stormar och häftiga skyfall. Men det sker också på närmare håll.

I augusti var dricksvattnet i kranen fysiskt slut i Köpenhamn i flera dagar. I Sverige har vi fortfarande 2018 års rekordtorka, bränder, nödslakt och missväxt i färskt minne.

Eftersom vi hittills inte förmått minska utsläppen i tillräckligt snabb takt behövs det ett massivt arbete för att anpassa oss för ett förändrat klimat. Och det är bråttom.

Många av Sveriges kommuner har en stor yta kombinerat med få invånare och begränsad budget. Att klimatanpassa hela kommunen är därmed en stor utmaning, särskilt som statsanslaget mer än halveras på ett par år.

Att en så stor del av ansvaret läggs på kommunerna kan ses som en smula orättvist. Det är ju stater som med otillräckliga klimatmål och svaga ekonomiska incitament för utsläppsminskningar har skapat behovet av klimatanpassning.

Att så mycket av ansvaret hamnar på kommunerna får också ses som något av en kursändring.

I hela landet har staten genom länsstyrelserna tidigare tagit fram regionala handlingsplaner för klimatanpassning. Exempelvis löper Västra Götalands plan ut vid årsskiftet medan Skånes gäller till och med 2024.

En för kommunerna positiv konsekvens av att behovet av klimatanpassning blivit alltmer uppenbar är ett ökat engagemang i frågan från näringslivet.

Här finns ett behov av anpassning av råvarutillförsel, leveranskedjor, lokalisering av fabriker, kontor och lager och mycket annat. I detta har lokala näringar och kommunen gemensamma intressen och bör kunna agera mer samfällt.

Ett måttligt och i ekonomiska termer minskande engagemang från statligt håll för klimatanpassning betyder också att andra aktörer får steppa upp.

Vi som arbetar med en lång rad kommuner och företag bör mer systematiskt bidra till kunskapsspridning och innovativa samarbeten.

Det gör vi bland annat med vår senaste Urban Insight-rapport, som sammanställer konkreta exempel från städer i Europa på hur klimatanpassning utformas kostnadseffektivt och attraktiv.

Vi ger konkreta råd för den som står i begrepp att ta fram en klimatanpassningsplan för sin kommun eller sitt företag.

Att behöva anpassa oss till ett förändrat klimat är förstås i grunden ett misslyckande.

Men görs det på rätt sätt kan det bidra till mer attraktiva städer, bättre boende, ett tryggat jord- och skogsbruk och en stärkt konkurrenskraft för näringslivet.

Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Kirunaspelaren i chock – efter matchen mot hårt coronadrabbade SK Lejon: "Blir väldigt arg och besviken"

Musik

Peter Jöback firar lucia med konsert

Sverige

Stora skillnader mellan landets förskolor

Nyetableringar

Nystartat investmentbolag i Skellefteå

Hälsa och sjukvård

Sökes: Nya familjer till övergivna hus

Visa fler