En återinförd arbetslinje ger sjukvården resurser

Om Sveriges välfärd ska kunna utvecklas måste vi återinföra arbetslinjen.

Utan tillväxt kommer det att finnas mindre pengar till rättsväsende, skola, vård och omsorg.

Utan tillväxt kommer det att finnas mindre pengar till rättsväsende, skola, vård och omsorg.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Debatt2020-10-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Redan innan coronakrisen slog till hade Sverige lägst tillväxt per person i hela EU.

Då kan man fråga sig hur vi ska klara av att finansiera vår gemensamma välfärd. Särskilt för dem som behöver den mest.

Vi ser hur arbetslösheten ökar och tilltron till samhällskontraktet minskar i takt med den ökade gängkriminaliteten.

Sverige behöver ett strategibyte inom många områden.

Om välfärden ska kunna finansieras måste arbetslösheten minska.

Det största problemet på svensk arbetsmarknad är att det lönar sig för dåligt att gå från bidrag till arbete.

Ibland lönar det sig inte alls. Det beror på att både bidragen och skatterna på låga inkomster är höga.

De skattesänkningar som vi moderater föreslår gör det mer lönsamt att ta ett arbete. Och att jobba fler timmar. Vi föreslår också ett bidragstak som säkerställer att det alltid är mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag.

Vår välfärd byggs av alla som varje dag går till jobbet och av företagare som vågar satsa i Sverige.

Det är det och ingenting annat som driver tillväxten. Utan tillväxt och fler arbetade timmar i ekonomin kommer det att finnas mindre pengar till rättsväsende, skola, vård och omsorg.

Om Sveriges välfärd ska kunna utvecklas måste vi återinföra arbetslinjen, bekämpa gängbrottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Det är också fullt rimligt att nyanlända ska kvalificera sig för svenska bidrag i takt med att de jobbar, betalar skatt och blir svenska medborgare. Detta för att stärka drivkraften till integration och jobb.

Till skillnad från den socialdemokratiskt ledda regeringen med stödpartier föreslår Moderaterna permanenta satsningar i stället för tillfälliga till alla kommuner och regioner.

För sjukvården i Västerbotten betyder det 300 miljoner kronor mer nästa år. Året därpå föreslår vi 2,5 miljarder mer än regeringen till sjukvården.

Det är välbehövliga satsningar för Region Västerbottens hårt anstränga sjukvård. Inte minst för att hantera länets vårdskuld som vuxit ytterligare på grund av coronapandemin.

I augusti väntande över 6 300 patienter på att få sin operation/åtgärd. Vårdgarantin uppfylldes till endast 42 procent.

Sverige och Region Västerbotten behöver ett strategibyte som prioriterar arbetslinjen och möjliggör kraftfulla satsningar på välfärden.