Birger Thureson, Lotta Gröning och Karin Ahnqvist deltog i arrangemanget Goda samtal i svåra samhällsfrågor.
Kobolt är en viktig råvara i det moderna samhället. Användningen inom industrin är stor och metallen är central i teknik för grön omställning. Samtidigt är utvinningen i Europa mycket liten. I Kongo-Kinshasa finns många gruvor, stora som små, som är världsledande på viktiga batterimineraler och som ägs av utländska företag. Kobolt används bland annat i mobiltelefoner, datorer och bilbatterier.
— I kväll har vi bjudit in journalisten och författaren Birger Thureson, Karin Ahnqvist, hållbarhetschef vid Boliden Rönnskär och Lotta Gröning (L), Riksdagskandidat, för att diskutera dessa viktiga men svåra samhällsfrågor, säger moderatorn Andreas Westerberg efter att ha hälsat alla välkomna.
Den första paneldeltagaren som fick frågan om hur vi ska förhålla oss till de problem och målkonflikter som finns kring den gröna omställningen, var Karin Ahnqvist.
— Vi lever i en kemisk och materialbaserad värld. Det är en stor omställning att gå från fossil energi till fossilfritt och både framtagning och lagring kräver en stor omställning och balansgång, säger hon.
Birger Thureson, besökte Bukabu i Kongo för första gången 2006. I januari 2020 besökte han en gruva. Där fick han på nära håll se de negativa effekterna som gruvbrytningen har.
Birger Thureson berättade om de negativa effekterna som gruvbrytningen har i Kongo-Kinshasa.
— Mellan 60 till 70 procent av världens förbrukning av kobolt bryts i Kongo-Kinshasa. För att skaffa sig kontroll över gruvorna så bryter de utländska företagen, främst Kinesiska, ner samhället. Både vuxna och barn utnyttjas till att gräva i mörka gruvhål, säger han och betonar:
— Det måste finnas garantier på att tungmetallerna har tagits fram på ett schysst sätt.
Åter tillbaka till Sverige och ämnet kom att handla om gruvnäringen i norra och södra delarna av landet.
— Jag är inte kritisk till gruvbrytning i Sverige men ska vi öppna nya gruvor så måste vi vara försiktiga och göra det på ett vettigt sätt. Norrbotten och Västerbotten är exploaterade. Vi måste tänka på de län som har stora naturtillgångar, säger Lotta Gröning och tillägger:
— Det är viktigt att vi fattar nyttiga samhällsviktiga beslut som håller på lång sikt.
— Vi bedriver en hållbar gruvverksamhet och kan åternyttja marken. Tack vare en tuff lagstiftning så har vi kunskap och kan hantera olika miljömässiga problem men vi måste se och bryta i de regelverk vi har, fortsätter Karin.
— Rönnskär är idag världsledande på återvinning av elektronik. Vi har en enorm potential men vi måste säkerställa de globala strömmarna. Arbetet med att hantera en tung europeisk lagstiftning är svårt.
Diskussionen om gruvnäringen fortsatte och frågan om klimat- och miljöpåverkan stöttes och blöttes. Frågan om för eller emot gruvnäringen togs upp och det talades om att det genom åren har skett en stor utveckling.
Karin Ahnqvist, hållbarhetschef vid Boliden Rönnskär.
— Vi måste också se den svenska möjligheten att bidra till klimatomställningen, säger Karin.
Även publiken bjöds in till att vara med i dessa svåra samhällsfrågor. En av frågorna som ställdes var:
— Om jag vill köra elbil med gott samvete, hur ska jag göra?
— Norra och södra Sverige har olika förutsättningar men jag tycker inte att man ska skuldbelägga landsbygden som inte har samma möjligheter som i städerna. Vi kan nog köra elbil med gott samvete, svarade Lotta.