Stefan Skarp, vindkraftschef för Skellefteå Kraft, säger att verken var i så dåligt skick att det inte längre var relevant att renovera dem.
Vindkraftparken på Uljabuouda-fjället i Arjeplog byggdes för att klara de tuffa väderförutsättningarna på platsen. Anläggningen var unik genom att den var den första moderna vindkraftparken att uppföras i kalfjällets extrema miljö. Verken var 125 meter höga och laddade med för den tiden toppmodern teknik. De tio verken producerade el som räckte för att hålla igång 10 000 hushåll under ett år, vilket ansågs mycket på den tiden.
2018 startade Skellefteå kraft, tillsammans med en rad intressenter, ett projekt för att skapa ett testcenter i Uljabuouda dit vindkraftsaktörer från hela världen skulle kunna komma för att testa turbiner och annat i kallt klimat. Två år senare fick Skellefteå kraft tillstånd att utveckla centret. Det innebar att det kunde byggas upp till 330 meter höga vindkraftverk på platsen. Men bristande intresse från vindkraftsleverantörerna att komma och testa sin utrustning ledde till att projektet fick avslutas i december 2022.
Ungefär samtidigt konstaterades det att snurrorna i Uljabuouda var slitna och sjöng på sista versen. Stefan Skarp, vindkraftschef för Skellefteå kraft, säger att verken var i så dåligt skick att det inte längre var relevant att renovera dem.
– Det var helt enkelt inte försvarbart att hålla dem igång längre, säger Stefan Skarp.
Beslut togs om demontering och förra året plockades tre av dem ner och nu i höst ska resterande sju verk tas ner, vilket delvis är ett väldigt vindkänsligt företag.
Vindkraftparken på Uljabuouda-fjället i Arjeplog byggdes för att klara de tuffa väderförutsättningarna på platsen. (Arkivbild)
– Vindkraftverk står ju som sagt där det blåser men när man ska ta ner rotorn ska det helst vara vindstilla.
Stefan Skarp förklarar att kranföretaget är på stand by i princip dygnet runt och beredda att lyfta ner rotorn när vädret tillåter.
– Det kan vara en slot på några timmar när det inte blåser och då måste man passa på. Man vill ju inte att vinden får fatt i rotorbladen och att kranen som håller i repen välter. Rotorn väger 67 ton så det är inga små saker som ska tas ner.
När rotorn väl ligger på backen går den att plocka ner i mindre delar. Tornet som är uppbyggt av fyra delar och tas ner del för del. Den proceduren är inte lika vindkänslig.
Skellefteå Kraft planerar att uppföra nya vindkraftverk på Uljabuouda. (Arkivbild)
Vissa delar från vindkraftverken kan säljas på andrahandsmarknaden till andra vindkraftverk. Järn från konstruktionen smälts ner och plasten återvinns. Betongen krossas och används som fyllnadsmaterial.
– Det mesta kommer till användning. Vingarna är väl det som saknar bra återanvändningsområden men det pågår forskningsinsatser kring vad de kan användas till. Glasfiber med epoxyplast kan bland annat användas som byggnadsmaterial. Bladen kan också sönderdelas och användas i betongtillverkning, säger Stefan Skarp.
Det stora betongfundamenten som varje vindkraftverk har och som ligger under jord får ligga kvar och kan heller inte användas att ställa ett nytt verk på.
Det behöver vara vindstilla när rotorn till ett vindkraftverk lyfts ner annars finns det risk för att vinden får fatt i rotorbladen och gör så att kranen som håller i repen välter. (Arkivbild)
– Fundamentet är utformat specifikt till det vindkraftverk som ska stå där så därför kan det inte återanvändas.
Vad som ska hända med Uljabuouda i framtiden finns det planer på.
– Vi vill sätta upp sex nya vindkraftverk. De är lite större än de gamla men dubbelt så effektiva. De sex verken skulle tillsammans kunna driva 20 000 hushåll under ett år, vilket är dubbelt så mycket som de gamla kunde, säger Stefan Skarp.