I Arjeplogs kommun finns det cirka tolv mil ledning i VA-nätet. Enligt Jonas Callin, enhetschef för VA och renhållning, är ledningarna i blandat skick.
– Vissa material är sämre än andra. Framför allt är galvade ledningar i dåligt skick medan segjärnsledningarna är i mycket bättre skick trots samma ålder. Vi har även några kilometer plastledning som är i bra skick. Detta är områden som anlades under sent 80-tal och framöver, säger han.
Det har inte varit något större läckage i närtid. När det förekommer är det oftast mindre störningar framför allt i centralorten.
– Då har vi oftast möjlighet att sektionera bort områden där vi har läckor så det kan i värsta fall röra sig om något dygn som folk blir utan vatten. Hittills har vi haft tur att de läckor vi haft har visat sig rätt fort, säger han.
Jonas Callin uppger att om det uppstår problem är det framför allt där det är mycket galvledning. En uppskattning är att det finns ungefär 40 procent galvade metalledningar.
– Det är de ledningar vi ser är i absolut sämst skick. Vilket då utgör ungefär 16 procent av det totala ledningsbeståndet, säger han.
Han tror att VA-nätet i Arjeplog varken är bättre eller sämre än i någon annan kommun utan att alla brottas med samma problematik.
På sikt behöver alla dricksvattenledningar åtgärdas och Jonas Callin säger att precis som för andra kommuner så är det tal om enorma kostnader för upprustning av VA-nätet.
– Jag kan inte påstå att våra kostnader är varken större eller mindre än andra kommuners men generellt, då vi är en glesbefolkad kommun, så har vi något mer ledning per antalet anslutna än en stad där folk bor tätare. Detta gör att vi är färre som ska dela på kostnaden per meter ledning.
Runt 60-talet byggdes VA-näten i Sverige med statliga bidrag, men bidragen finns inte längre. I Arjeplog finansieras det helt av VA-taxan. Till i år höjdes taxan med drygt tre procent för en normalstor villa.
Tror du att man behöver göra något mer än att finansiera det via VA-taxan framöver?
– Ja, det finns en del röster inom branschen som menar att i och med att det byggdes med statliga pengar en gång i tiden så känns det fel att kommunerna ska få det i knät och bara lösa det med kommunala medel, säger Jonas Callin och fortsätter:
– Ser man 15–20 år framåt kanske det är en fördubbling av VA-taxan bara i det löpande underhållet. Det kommer att bli dyrt.
För 2023 har kommunen avsatt 5,5 miljoner för VA. Dessutom kommer runt 18 miljoner att flyttas över från 2022, varav 15 miljoner är kalkylerat för ett nytt reningsverk i Adolfström.
– Vi har inte hunnit upphandla det än, drömmen är att vi kan göra det under sommaren/hösten, säger Jonas Callin.
Kommunen hade stora investeringar gällande VA förra året och det rörde främst det nya reningsverket i Jäckvik. Slutsumman landade på ungefär 19 miljoner. Det är en viktig investering för kommande år.
– Det är det definitivt. Jäckvik är en expansiv by och det byggs mycket där. Det gamla reningsverket var för litet så vi var tvungna att bygga ett nytt.
Anläggningen var klar och i gång under påskveckan i fjol. Rivningen av det gamla reningsverket kommer att påbörjas i sommar. 2022 avsattes också 8,2 miljoner för upprustning av VA-nät och VA-verk samt 2,5 miljoner för kapacitetsökning på ledningsnät och vattenverk i Jäckvik.