Hornavanskolans vara eller icke vara väcker stort engagemang bland Arjeplogsborna och det var många som deltog digitalt på informationsträffen.
Arjeplogs tjänstepersoner berättade om bakgrunden till gymnasiefrågan och var man står just nu. Partiernas gruppledare deltog för att berätta om vilka behov de ser och hur deras vision för gymnasieutbildning i Arjeplog ser ut.
Kommunalrådet Isak Utsi (S) berättade att år 2005 hade skolan flest elever, 250 stycken. Men redan för 15 år sedan utreddes gymnasiets förutsättningar. Då konstaterades det att det inte finns ekonomi för att driva gymnasiet utan Bilsystemteknikprogrammet. Programmet lockade under de bästa åren elever från nästan alla Sverige. Det avvecklades dock efter gymnasiereformen 2011.
– Hornavanskolan har de senaste tio åren haft en överkostnad på 75 miljoner kronor, sade han.
Inbjudna var även representanter från Malå kommun som berättade om hur det är för dem att inte ha en egen gymnasieskola och Norsjö kommun beskrev hur de avvecklade det egna gymnasiet och vad som hände sedan.
En stor del av mötet tilldelades Jörgen Malm, gymnasierektor i Skellefteå, som berättade om Skellefteå fjärrgymnasium där förslaget är att elever från Arjeplog, Malå, Norsjö och Sorsele kan välja mellan fyra studieförberedande program. Via fjärrundervisning läser eleverna på plats i hemkommunerna år ett medan år två och tre är i Skellefteå. Från hösten 2022 vill kommunen även erbjuda att studera lärlingsprogram i Arjeplog i tre år.