Efter vinterbete nere vid kusten i Älvsbyn och Piteå är nu vårflytten klar och Semisjaur-Njargs alla renar är släppta i höjd med Arjeplog. De senaste veckorna har hjordarna sedan förflyttats upp mot fjällen och kalvningsområdena. Men där råder det full vinter, vilket riskerar att bli tusentals renkalvars död.
Situationen oroar renskötarna och Anders-Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur-Njarg sameby, känner sig maktlös.
– Vajans naturliga drift är att hon ska upp till fjällen och kalva. Det är ett försvarbart antal tusen vajor som nu måste hitta föda både åt sig själv och kalven, men det är oerhört ont om bara fläckar. Det är i princip skare överallt, så det är väldigt svårt, säger han.
Anders-Erling Fjällås betraktar vädret som extremt och har aldrig upplevt en så sen vår. Han har även pratat med gamla renskötare som inte heller varit med om dess like.
– Som det ser ut i terrängen liknar det slutet på mars, början på april. Det är kraftig nordvästlig vind och snödrev. Kalven har inte samma päls som vuxna djur, den lilla päls de har är tunn och fjunig. Kalven ska finna värme av mjölken men vad hjälper det om vajan inte får i sig tillräckligt med mat. Det värsta är att vi ingenting kan göra, säger han uppgivet.
Renskötarna har hittat flera kalvar som frusit ihjäl. Det syns tydligt eftersom de kurat ihop sig till en boll.
– I ett bredare perspektiv slår kylan hårt mot alla djurarter. De enda som får en enorm fördel är korp och kråka, de kommer att ha gott om mat.