"Vi kämpar på, det är en viktig fråga. Man ska kunna bo i hela landet", säger Isak Utsi (S), som tagit frågan till en högre nivå genom att bjuda in riksdagsledamoten Zara Legissa från trafikutskottet. (Arkivbild)
Cirka 45 samfälligheter i Arjeplogsområdet berördes i höstas av chockbeskedet att Svevia inte längre kommer att ploga deras vägar. Det blev en väldigt besvärlig höst och i november, när vintern var i antågande, hade ett tiotal fortfarande inte fått tag i någon som kunde ploga.
Nu har dock alla lyckats hitta tillfälliga lösningar.
– Däremot är det på sina håll kortsiktiga lösningar, det kan exempelvis vara att en granne eller firma plogar med traktor istället för en plogbil på en längre vägsträcka. Det blir ofta dyrare än tidigare och även om man klarar det den här vintern så är det inte en optimal lösning och innebär press och stress, säger Isak Utsi.
Det bästa vore enligt honom om resurserna kunde samordnas, därför har han tagit problemet till en högre nivå.
– Den här frågan är viktig för glesbygden, därför bjöd jag in riksdagsledamoten Zara Legissa i trafikutskottet, för att prata om problematiken. Vi behöver ta höjd för att det finns extrem glesbygd i Sverige men också att ersättningsnivåerna från Trafikverket inte är anpassade för fjällvägar som drevar och som har mer nederbörd under vintern.
Isak Utsi kommer även att träffa delar av trafikutskottet i närtid för att fortsätta diskutera och belysa frågan.
– Drömscenariot är att vi kan jobba som tidigare där vi kan hitta en lösning för plogning av statliga och enskilda vägar, det vore det bästa utifrån ett samhällsperspektiv. Det kan också handla om att Trafikverket samordnar upphandlingarna på ett bättre sätt i framtiden eller att man ger Trafikverket eller Svevia ett tydligt samhällsuppdrag. Vi kämpar på, det är en viktig fråga. Man ska kunna bo i hela landet, säger han.
Gunnar Andersson, Tjärnberg värdshus och stugby, har åtta mil till Arjeplog och deras enskilda väg är fem kilometer. Han har löst plogningen med egen traktor.
– Jag plogar själv och det går ju för att det måste gå, det finns inget alternativ. Det kräver ganska mycket resurser att ploga om man ska ha vägen framkomlig sju dagar i veckan då vi har turistverksamhet. Vi har även 30-talet fritidshus efter vägen och rennäringen är en stor aktör här med sina transporter.
Förutom att plogningen tar tid från turistverksamheten så befarar Gunnar Andersson att kostnaden kommer att öka.
– Lyckligtvis har det hittills varit en snöfattig vinter och än så länge vet jag inte hur utfallet blir, det får vi se till våren. Men det är klart att kostnaden blir högre och både jag och traktorn måste hålla oss friska, säger han.
I höstas räknade Frans Helamb, Vuoggatjålme turistanläggning, med att tvingas köpa in redskap för hundratusentals kronor till sin traktor. Istället köpte han en plogbil.
– Vi har ju fortfarande inte någon hjälp så vi har köpt in en gammal plogbil. I år har vi haft tur, för det har kommit relativt lite snö så vi har inte behövt köra så mycket.
Geir Westerlund, Vuonatjvikens stugby, och hans familj bor i väglöst land där förbindelsen till allmän väg är den så kallade Riebnesvägen som är 2,3 mil lång. För deras samfällighet blev räddningen att Skellefteälvens vattenregleringsförening och Skellefteå kraft har gått med pengar för att Riebnes kraftstation ligger i slutet av vägen och innefattar samhällsviktig verksamhet.
– Deras insats innebär att vi kunde ta en dyrare och tryggare offert så det är lugnt just nu för oss. Vi betalar samma som vi betalade åt Svevia och då står de andra för merkostnaden, säger Geir Westerlund.