– Det handlar om att visa respekt mot samerna och att rätta till det som en gång blev fel. Vårt mål är att ha en symbolisk ceremoni i Arjeplog nästa sommar, säger Ann-Christin Blind, kassör i Arjeplogs sameförening.
Har ni fått något gensvar från museerna?
– Processen har inletts och vi har stöd av Svenska kyrkan och sametinget. Det kan ta lite tid, men vi räknar med att kvarlevorna ska återlämnas när allt det formella är avklarat.
Det handlar om ett kranium av en same som förvaras på Historiska museet vid Lunds universitet och ett monterat skelett av en same från Arjeplog som finns i samlingarna på Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum.
Mikael Ahlund är museichef i Uppsala. Han bekräftar att en dialog i frågan är igång, men att beslut saknas.
Vad är din inställning?
– Jag vill inte föregå utredningen, men vi har tidigare återbördat kvarlevor till samerna och andra urbefolkningar.
När kan det finnas ett beslut?
– Efter semestrarna ska vi bereda frågan och sedan fattar universitetsrektorn ett beslut och därefter tar regeringen det formella beslutet. Vi hoppas att allt sker så skyndsamt som möjligt, säger Mikael Ahlund.
Arjeplogs sameförening har redan skickat in en hemställan till de två berörda museerna. Önskemålet är att ärendet ska hanteras i enlighet med International Council of Museums, Icom, etiska regler, som föreskriver att en begäran om återlämnande av mänskliga kvarlevor eller föremål av religiös betydelse ska hanteras skyndsamt och med känslighet och respekt.
Åsa Nyström, biskop i Luleå stift, har skrivit ett utlåtande som understryker urfolks rätt till repatriering av sina förfäders mänskliga kvarlevor, enligt FN:s Urfolksdeklaration. I artikel 12 slås fast att stater ska eftersträva att ge tillgång till och/eller repatriera ceremoniella föremål och mänskliga kvarlevor genom rättvisa, transparenta och effektiva tillvägagångssätt, utvecklade i samarbete med berörda urfolk.
I sitt yttrande skriver Nyström om hur samiska gravar förr öppnades och kvarlevor togs upp av rasbiologiska orsaker ofta med stöd av kyrkans präster. Idag stödjer kyrkan samernas krav och Nyström pekar på att det handlar om "respekt för gravfriden och en markering av de avlidnas människovärde".
Åsa Nyström deltog själv när ett stort antal samiska kvarlevor återbördades till Lycksele 2019.