Det var i december 2015 som kommunfullmäktige i Arjeplog beslutade att anta en detaljplan för Kurrokveik 2:7. Syftet med planen var att möjliggöra planmässiga förutsättningar för pågående biltestverksamhet, samt att möjliggöra utbyggnad av bland annat verkstäder, garage och kontor. Något som överklagades av boende i närheten av anläggningen. Man anförde bland annat:
”Detaljplanen innebär att ett industriområde anläggs mitt i boendebebyggelse. Den förändrar helt karaktären av området och placeringen är direkt olämplig.”
Överklagandet avslogs av länsstyrelsen. Ärendet är åter aktuellt när Porsche ansökt om tillstånd för vattenverksamhet. Man vill anlägga vintertestbanor för motordrivna fordon, utföra utfyllnad och grävningsarbeten i vattenområde samt bedriva testkörningsverksamhet på de anlagda banorna inom området. Då är mark- och miljödomstolen instansen som behandlar ansökan när ärendet anses omfattande, och på måndag hålls förhandlingen vid Umeå tingsrätt.
Det är inte helt okomplicerat. Den planerade verksamheten ligger inom våtmarksområde med mycket högt naturvärde, klass 1. Det är även vistelseplats för ett flertal fågelarter, varav många med skyddsstatus. Miljöenheten vid Arjeplogs kommun har angett att området är så skyddsvärt att särskilda skyddsåtgärder och särskilt hänsynstagande krävs om verksamhet ska kunna etableras. Dessutom ligger Porsches planer på Västra Kikkejaur samebys marker, och Jonas Stenberg som är ordförande för samebyn är mindre imponerad över Porsches tillvägagångssätt i sin önskan om en utökning.
– Normalt är att företagen kontaktar oss för en träff där vi får prata med varandra. I det här fallet har vi bara fått träffa deras juridiska ombud. Det känns som man försökt gå förbi oss.
Stenberg säger att samebyns verksamhet redan är ansträngd av biltestverksamhet, när såväl BMW:s anläggning, Colmis och verksamhet på Öberget ligger inom deras renskötselområde.
– Det är redan mättat som det är och vi gör den bedömningen att vi inte tål ett utökat intrång.
Kommunen skriver i sitt yttrande att den föreslagna verksamheten tycks kunna förenas med rennäringens intressen under förutsättning att skadelindrande åtgärder genomförs samt att kompensation i form av fysiska åtgärder och ekonomisk ersättning sker.