En hel stam av vildrenar fick nödslaktas i Nordnorge i slutet av 2017.
Det är knappt två år sedan som man upptäckte att den smittsamma sjukdomen CWD hade spridit sig bland Nordnorges vildrenar.
Nyheten väckte stor uppmärksamhet, inte minst när det beslutades att nödslakta hela stammen, 2 000 renar, som levde på det drabbade området Nordfjella.
Med händelsen färskt i minne tycker Fjällås att det finns fog för oro.
– Först och främst, vi ska ju ta det för vad det är. Det låter som att SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt, reds. anm.) tror att det är en spontanmutation på ett äldre djur. Men lika fullt finns det ändå anledning till att vara orolig. Det kan vara den smittsamma varianten, det vet man ju inte förrän man tagit prover på fler individer, vilket jag hoppas man gör. Ingen vill vara ovetandes i det här.
Anders Erling Fjällås, ordförande för Semisjaur-Njarg sameby i Arjeplogs kommun, är orolig för att den farliga sjukdomen CWD ska drabba rennäringen.
Och utan att måla fan på väggen, tänker Fjällås ändå på vad det skulle kunna innebära för Arjeplogs kommuns samebyar om det var den smittsamma varianten av CWD man hittat:
– Tankarna finns naturligtvis där snurrandes i huvudet. Vad händer om? Det rör sig om ett försvarbart antal renar bara i Arjeplog. Jag gissar att det finns omkring 20 000–25 000 renar i vår kommun, då kan du ju själv räkna ut vad som skulle kunna bli konsekvensen av en lika radikal åtgärd som man vidtog i Norge. Det skulle vara förödande. Om staten skulle besluta om nödslakt, skulle renskötarna i så fall vara tvungna att följa den ordern, även fast renar räknas som tamboskap?
– Jag hoppas att jag aldrig kommer behöva börja fundera i de banorna.