PT har tidigare skrivit om den sena våren och farhågorna kring årets renkalvar. I månadsskiftet april–maj när renarna började sin vandring till kalvningsområdena i fjällen rådde där närmast full vinter. Kyla och brist på föda till vajorna på grund av den hårda snön gjorde att många samer befarade det värsta. Nu har de facit i hand.
– Det verkar till och med värre än befarat, säger Anders Erling Fjällås som beräknar att "i bästa fall" har omkring 30–40 procent av vajorna kvar sina kalvar.
– Normalt brukar det vara kanske 90 procent. Sedan tar ju rovdjuren ner antalet allt eftersom men ett så här stort uttag så tidigt på året har vi inte haft på många år.
Anders Erling Fjällås säger att man får gå tillbaka till 1996 för att hitta ett liknande år.
– Men det här är värsta året någonsin.
Ekonomiskt är det förstås en stor smäll för samebyarna när så många kalvar strukit med.
– Det var väntat, vi såg ju hur det såg ut däruppe vid vårflytten, så man har ju hunnit förbereda sig en del och bland annat skjutit planerade investeringar på framtiden, men det påverkar ju balansräkningen, konstaterar han.
Situationen bedömer han är lika illa för alla samebyar som har sina renar i fjällen.
– Skogsbyarna har kanske klarat sig lite bättre, de har ju ett bättre klimat.
Den omfattande kalvdöden till följd av den sena och kalla våren innebär förutom en ekonomisk smäll även en drastiskt minskad avelsbas. Att rovdjuren sedan gör att än fler kalvar kommer att dö gör inte årets situation bättre.
Anders Erling Fjällås vädrar sin besvikelse över att både länsstyrelsen och Naturvårdsverket verkar strunta i riksdagens tidigare beslut om att samebyarnas kalvtapp på grund av rovdjuren ska ligga på max tio procent.
– Som det ser ut i dag, i alla fall för vår sameby, så ligger den siffran snarare på 22–23 procent och uppåt 30 procent vissa år, säger Anders Erling Fjällås som förutom en minskning av rovdjursstammen vill se en satsning på zonering, det vill säga rovdjursfria zoner, exempelvis i kalvningsområdet.
Årets tapp är inte så mycket att göra åt, konstaterar Anders Erling Fjällås.
– Vi får hoppas att det dröjer 25 år till nästa gång vi får en lika förödande vårvinter så att avelsbasen kan återhämta sig.