Johannes Steins första besök i Arjeplog var när han arbetade inom biltestindustrin 2013.
– Jag fick en känsla av att vara omgiven av en orörd natur. Det var något helt annat än vad jag hade sett tidigare och jag gillade det direkt. Vi har inte ett så stort sammanhängande vildmarksområde i Tyskland, berättar Johannes.
När han sedan var på plats i september 2019 blev han ännu mer imponerad av naturen och vyerna. Av en slump träffade han då Johanna Cederlund och Konstantin Bröder som driver Husky Farm White Horizon. Några dagar senare besökte han dem i Långviken och de blev vänner. Året därpå tog Johannes med sig Daria till den lilla byn.
– Hon hade tidigare varit i Arjeplog med mig och det var viktigt för mig att vi skulle komma tillbaka tillsammans för jag ville att hon skulle se det jag såg, berättar han.
Tankarna på att flytta till Sverige pratade de om i fem år innan det blev verklighet. För Daria skulle det vara en stor kontrast att flytta så långt norrut efter att ha bott i stora städer under många år. 2021 gav de sig ut på en lång resa genom Europa och i Sverige passade de på att köra runt för att lära känna landet bättre. Då hade Daria en förhoppning om att de skulle hitta en plats längre söderut med fler invånare.
– Om jag ska vara ärlig så var Långviken för långt norrut för mig, det var för långt bort från andra människor.
Trots det fann även Daria att norra Sverige var rätt för dem.
– Det tog ett tag innan jag förstod varför det är så speciellt här, det är annorlunda jämfört med resten av Sverige. Du kan inte hitta den här känslan mer söderut. Vi behövde komma mer norrut för att hitta det vi sökte, där vi kunde ha lite mer utrymme, vara lite för oss själva och ha den här fantastiska naturen, skogen och allt.
Tillbaka i Tyskland igen bestämde de sig. De packade in hela sitt bohag och Johannes metallverkstad i stora containrar och sedan gick flyttlasset. De bodde tidigare i närheten av staden Wiesbaden med cirka 280 000 invånare och flyttade från förorten Breckenheim till Långviken med ett tiotal bofasta. Där bosatte de sig i familjen Lestanders gästhus och kände sig snabbt som hemma.
– Detta spontana grannskap blev vänskap och något som liknar en familj.
Assar och Inga-Lill Lestander visade den svenska kulturen och bjöd på middag så de fick testa svensk mat. Där blev det också dagliga partier Yatzy och de kunde öva mer på språket. De hade redan börjat med kurser i svenska hemma i Tyskland, men mest har de lärt sig efter flytten, av grannarna och via jobbet, berättar Daria.
– Men det kan vara svårt att förstå för en del pratar så snabbt. Det är lättare här i Norrbotten, ni pratar långsammare jämfört med mina kollegor i Stockholm exempelvis.
– Vi har lärt oss det här av Inga-Lill. Det är lätt, skrattar Daria och gör ett norrländskt inandnings-jo.
Efter ett år hittade de ett hus att köpa, ett stenkast bort från där det startade hemma hos familjen Lestander. Johannes säger att de har kommit att uppskatta grannskapet och gästfriheten i Långviken på kort tid.
– Vi har fått nya vänner och kan nu börja vårt nya liv.
Daria är företagsekonom och jobbar i dag på ett företag i Stockholm på distans. Ungefär en gång i månaden tar hon flyget från Arvidsjaur till Stockholm.
– De har inget emot att jag jobbar här uppifrån, de tycker snarare att det är väldigt spännande. Många av dem har själva aldrig varit i Norrbotten, vilket jag tycker är roligt.
Efter flytten fortsatte Johannes inom biltestindustrin och fick jobb på Tjintokk i Slagnäs. Övrig tid på året arbetar han med sitt egna företag och olika projekt. Det senaste uppstod utifrån fiskeintresset. Under namnet Storavanspoon, inspirerat av sjön nedanför huset, skapar han fiskedrag. Han har utvecklat några modeller och nästa steg är att göra fiskedrag i återvunnen metall från gamla patronhylsor.
I Tyskland startade han sitt metallföretag där han bland annat skapar olika typer av metalldesignobjekt. I sommar är planen att bygga om ladan på gården för att få i gång verkstan igen. Ett av hans mål är att utveckla en produkt som kan användas lokalt.
– Jag tror att jag kan lära mig mycket av och om Arjeplogsborna, jag hoppas att det ska skapa nya idéer, säger Johannes.